Med ett vant grepp lyfter mekanikern Daniel Larsson upp hjulet och lirkar på det på bilen, ett par snabba tag med den tryckluftsdrivna muttermaskinen och det sitter på plats. Klockan är strax efter tio på förmiddagen och mekanikerna på morgonskiftet på Toyota center i Mölndal har bara några timmar kvar av sin sex timmar långa arbetsdag. Daniel Larsson har jobbat här i sju år och är nöjd med att kunna gå hem redan halv ett den här eftermiddagen. Han säger att han jobbar mer effektivt här än när han har haft åttatimmarspass på andra arbetsplatser.
– Det funkar väldigt bra. Man har mer energi än när man jobbar åtta timmar. De sista timmarna innan man går hem brukar ändå inte vara de mest effektiva, säger han.
Han tränar mycket och tack vare den kortare arbetstiden hinner han med två pass om dagen om han vill.
– Den största skillnaden är att man har mer energi över efter jobbet, och man hinner göra mer av dagen, säger han.
”Lättare att gå till jobbet”
Det är elva år sedan verkstaden gick över från åtta- till sextimmarsdagar. Skälet var inte ideologiskt utan att verkstaden började bli för trång. Lösningen blev att dela upp arbetet i skift, två sextimmarspass istället för ett åttatimmarspass. Något som visade sig bli en vinstaffär.
– Vi tänkte oss en produktionsökning på fem procent, men nu ligger det på 20 procent, säger Martin Banck, servicemarknadschef.
Martin Banck ser bara fördelar med systemet. Han tror att personalen mår bättre och arbetar effektivare när arbetstiden är mer koncentrerad.
– Jag inbillar mig att det är lättare att gå till jobbet om man har en kort dag. Med våra arbetstider har man ju också längre tid att återhämta sig mellan passen. Man ska inte glömma att det bitvis är ett tungt jobb, säger Martin.
Att människor orkar mer är ett av argumenten som framförallt Miljöpartiet fört fram i debatten om arbetstidsförkortning, men partiet menar också att sex timmars arbetsdag skapar fler jobb. Samtidigt finns det också helt andra alternativ till arbetslinjen. I Europa och även i Sverige växer rörelsen kring basinkomst. Med basinkomst menas en slags medborgarlön. Grundtanken är att alla invånare ska vara garanterade en inkomst, utan krav på motprestation.
– Man ersätter det sociala skyddsnätet med ett socialt stabilt golv att stå på. Det finns en garanterad bas, som många sedan kan komplettera med andra inkomster, säger Martin Jordö.
"Inget parti som driver frågan"
Han är en av dem som har dragit igång det lokala initiativet Basinkomst Göteborg.
Men hittills har intresset för medborgarlön hos den politiska toppen varit lågt, likaså när det gäller sex timmars arbetsdag. Det politiska ointresset för arbetstidsförkortning förvånar Tommy Isidorsson, docent i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Den politiska delen är nere på ett lågvattenmärke. I dag är det inget parti som driver frågan aktivt. Man skulle kunna tänka sig att någon gjorde det med tanke på oroligheterna i delar av Europa, med argumentet om att dela på de arbeten som finns, säger han.
– Istället ligger fokus på att vi behöver jobba mer, men man syftar inte på längre arbetsdagar utan att man ska arbeta en längre del av livet, säger han.
Martin Jordö menar att arbetshetsen har bidragit till att basinkomströrelsen både i Europa och Sverige har fått fler medlemmar.
– Först i år verkar det som att det faktiskt händer något, särskilt i Sverige. Det är roligt att se hur rörelsen växer, samtidigt som det inte alls är förvånande, säger han.
Människor bryts ned
Maria Olausson håller med. Hon gick med i Basinkomst Göteborg i september, och tror att många precis som hon själv känner att den politik som förs har gått för långt.
– Vi har en konstruerad arbetslöshet där människor bryts ned, ett synsätt där man tror att enda sättet att få människor att arbeta är att slå på dem med piskor. Om människor fruktar arbetslösheten tillräckligt mycket kommer de göra allt för att inte hamna där. Jag tror att fler och fler känner att det inte fungerar längre, säger hon.
Hon är själv konstnär och har varit arbetslös i perioder. Hon vet vad det innebär att inte ha ett jobb.
– Man misstänkliggörs. Tidigare var välfärdssamhället i sig som en basinkomst, nu är det inte så längre. Tryggheten är förlorad. Med en basinkomst skulle vi återfå den, vi skulle slippa att hela tiden kämpa mot byråkratin, säger Maria Olausson.
Hur basinkomsten skulle fungera rent praktiskt finns det flera olika tankar kring. I vår systertidning ETC redovisade vi nyligen en egen modell för att få en uppfattning om kostnaden. Om alla har rätt till minst 10 000 kronor i månaden skulle kostnaden för medborgarlön bli 140 miljarder – och 114 miljarder om vi räknar bort sparade utgifter för socialbidrag och studiestöd. En rimlig summa, menar Martin Jordö och Maria Olausson.
– Med tanke på att jobbskatteavdragen kommer kosta staten mellan 90 och 95 miljarder varje år ser jag absolut basinkomst som ett realistiskt alternativ, säger Martin Jordö.
Maria Olausson tror att någon form av basinkomst skulle kunna införas om tio år. Kanske kan sex timmars arbetsdag vara ett steg på vägen dit.
– Vi kan inte fortsätta fokusera på att människor ska jobba mer och mer. Vi ser redan hur allt fler bryts ned, med ökade sjukskrivningar som följd. Idag motsvarar den samlade arbetade övertiden 100 000 arbetstillfällen. Det borde få alla att inse att vi är på väg åt fel håll, säger Maria Olausson.
Företagsekonomiska skäl
I sin avhandling, Striden om tiden, undersökte Tommy Isidorsson vad som legat bakom de arbetstidsförkortningar som hittills drivits igenom. Historiskt sett är det inte omsorg om arbetstagarna som varit skälet.
– Det är produktionens behov som har stått i centrum snarare än arbetstagarnas. Men visst finns det fördelar även för dem som jobbar, säger han.
Tillbaka på verkstadsgolvet på Toyota i Mölndal gör Martin Banck ingen hemlighet av att förändringen först och främst gjordes av kund- och företagsekonomiska skäl.
– Vi har krav på oss att visa resultat. Det är inte någon social verksamhet vi håller på med. Om sextimmarsdagen inte hade varit bra för oss så hade vi aldrig kunnat fortsätta så här länge, säger han.
Samtidigt påpekar verkstadschefen Sandro Consani att sextimmarsdagen har gett personalen många fördelar.
– De som har barn på dagis har möjlighet att hämta tidigare. Det går att pussla i familjelivet på ett helt annat sätt. Och man hinner gå till banken efter jobbet om man vill, säger han.
Stina Berglund
Karin Annebäck
