BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
I samma anda försvarade riksdagens vice talman Björn Söder (SD) i förra veckan – i en debatt med Birgitta Olsson (L) – den polska regeringens inskränkningar av press- och yttrandefriheten. Detta efter att det nationalistiska regeringspartiet Lag och rättvisa infört en ny medielagstiftning, som gör det möjligt för finansministern att avskeda och tillsätta nya chefredaktörer för landets public service-kanaler.
– Man måste förstå att det kanske behövs en omdaning av systemet, och det kanske behövs även här i Sverige.
"Misslyckats med opartiskhet"
Det är inte bara Sverigedemokraterna som är kritiska till hur public service utför sitt uppdrag. Även riksdagspolitikern Hanif Bali (M) ifrågasätter public service, som han menar är just allt för vänstervridet.
– Public service har i stor utsträckning misslyckats med sin opartiska roll. Jag är inte konspirationsteoretisk och tror därmed inte att detta är ett resultat av en dold politisk agenda. Det handlar snarare om en organisk utveckling, till följd av att det historiskt är vänstermänniskor som har sökt sig till public service-kanalerna, vilket i sin tur har påverkat bevakningsområden och narrativ, säger han.
Inom Moderaterna finns ett utbrett missnöje över hur public service hanterar sitt uppdrag, förklarar Hanif Bali. Men han ser ingen verklig möjlighet till att driva igenom en politisk förändring. Anledningen är att svenska folket enligt alla opinionsundersökningar anser sig ha ett mycket stort förtroende för public service.
– Man vill inte peta i public service, eftersom man har väldigt lite att vinna på det. Däremot finns en utbredd kritik inom partiet. Jag har varit aktiv inom Moderaterna i 14 år och jag kan inte minnas ett enda ögonblick då det inte funnits en vilja att stöpa om utformningen av public service, säger Hanif Bali.
Ingen vågar förändra
Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet, är även han kritisk till public service i sin nuvarande form, om än utifrån helt andra grunder.
– Min ingång är ju att jag var med i public service-kommissionen, som var ett slags lobbygrupp finansierad av den kommersiella mediabranschen. Som utredare hade jag ändå ett kristallklart mandat för att jobba oberoende av ekonomiska intressen, säger Pelle Snickars.
Public service-kommissionen tillsattes av mediebolagen Bonnier, Schibsted Media Group, MTG, Mittmedia, Bauer Media Group och Tidningsutgivarna som en reaktion på att det inte ingick i Medieutredningens uppdrag att se över villkoren för public service-kanalerna.
– De kommersiella aktörerna var lite sura över att man inte tittade på hur de offentligt finansierade medierna snedvrider konkurrensen, säger Pelle Snickars och framhåller att han absolut inte är någon motståndare till public service.
– Men utifrån den digitala utvecklingen som har skett måste vi ställa oss ett antal avgörande frågor. En av de frågorna är om public service ska vara en institution eller en funktion? Om vi kommer fram till att funktionen är det viktiga, så kanske den kan lyftas ut till andra producenter, förutsatt att de uppfyller vissa givna kvalitetskriterier? På det sättet skulle till exempel en aktör som Dagens ETC kunna ansöka om pengar för att bedriva public service-verksamhet, säger Pelle Snickars.
Varför behövs det fler aktörer som producerar public service?
– Staten har årligen nio miljarder kronor att använda för olika former av mediestöd. Åtta av dem är redan intecknade av public service. Det är ett konstigt sätt att bedriva mediapolitik på när dagspressen har så pass stora problem.
Men finns det inte en poäng i att public service inte är beroende av vinst?
– Jo, men samtidigt är ju public service en sorts köp-och-sälj-företag eftersom många externa produktioner redan i dag köps in. Den verksamheten kan skalas upp, men inte med nödvändighet inom public service som institution. Public service-kommissionen idé var att om en aktör ska kunna få ekonomiska medel, så ska först ett antal tydliga kvalitetskriterier vara uppfyllda. De kommersiella aktörerna kan få ägna sig åt den breda underhållningen, medan public service ägnar sig åt det smalare utbudet som behöver ekonomiskt understöd.
Men inte heller Pelle Snickars tror att en realpolitisk förändring av stödet till public service är möjlig i dagsläget.
– Inget politiskt parti är egentligen intresserad av att i grunden förändra public service, eftersom man inte vill stöta sig med folket, säger han.