Så har det varit i alla fall.
I år blir det kanske inte som vanligt. Restaurangerna har ställt in sina julbord och alla kanske inte kan samlas i hemmet. När traditioner går sönder är det viktigt att uppfinna nya. Det är ändå inte mycket på det traditionella julbordet som är i linje med hur vi behöver äta, varken för vår hälsas skull, eller för planetens. Gör coronakaoset till en chans att skapa dina framtida jultraditioner.
Här är några förslag på hur du kan ändra dina vanor, till jul och till vardags.
Välj rätt fisk
Att fisk har varit vanligt vid jul har flera orsaker. En är att många fiskar är fetast och godast då. För ett julbord med hållbarhetstänk förslår forskarna sill, makrill och skaldjur. I framtiden får de kanske sällskap av niltilapian. Den lämpar sig nämligen särskilt väl för akvaponi, ett hållbart matproduktionssystem som kombinerar fisk- och grönsaksodling. Kretsloppsbolaget har genomfört ett lyckat demoprojekt i källaren till ett hyreshus och kan hjälpa även dig att börja odla fisk och grönt i din bostad. Ska världens befolkning kunna fortsätta att äta fisk som idag krävs nämligen att den vildfångade fisken i högre utsträckning kompletteras med odlad.
Satsa på gröt
Gröt är praktisk festmat när många ska äta tillsammans. Det har varit huvudrätt såväl vid jul som vid slåtter- och skördegillen men lämpar sig egentligen för alla tillfällen. Förr kokades gröten på korn, det vill säga skalade och klippta havregryn, och det är värt att damma av den gamla festrätten. Korn vinner mot ris i alla kategorier. Det är till exempel billigare, närproducerat och är rikare på fiber och protein. Odling av korn har låg klimatpåverkan, medan risodling producerar klimatgasen metan.
Dra ner på kött
Om du måste äta kött, ät den till jul och dra ned på den under resten av året. Det är så svenskarna åt kött förr i tiden. Men ät med måtta. Feta julbord, mycket alkohol och julstress är en livsfarlig kombination. Risken för hjärtinfarkt är 37 procent högre på julafton och 15 procent på juldagen.
Låt inte maten tysta munnen
Ett vin kan vara bärigt, syrligt, harmoniskt eller balanserat. Det har en bouquet, arom, och fatkaraktär. Jo, visst är det mesta av vinvokabulären fikonspråk, och du behöver inte gå en kurs för att lära dig olika konstiga termer. Däremot är det en bra idé att prata mera om maten vi äter. Att sätta ord på smakupplevelserna är ett sätt att utforska vad det är som gör det så gott. Låt också den som lagat mat-en veta hur mycket du uppskattar din kock, bortom betyg som ”jättegott” och ”skitäckligt”. Det är det bästa sättet att skapa julstämning.
Följ säsong
Om du ska äta i säsong i december är det kål som gäller. Grön, lila, svart, brun, vit och röd – möjligheterna är många. Kålväxter innehåller olika vitaminer som C-vitamin och folat, mineraler som kalcium och järn, samt massor av fibrer. Dessutom är kålväxter rika på antioxidanter. Men hur ska en brunkål egentligen tillagas? Du kan googla men fråga hellre en äldre släkting! Julen handlar om att ta kontakt med sitt ursprung genom att äta rätter som våra förfäder ätit i hundratals år. Det är minnena och historierna som fyller julens rätter med mening, inte kanel och saffran.
Njut av rara ärtor
Ät mera ärtor! Ingen annan gröda har så lågt klimatavtryck. Ännu bättre blir det om du hittar din lokala variant. Västra Götaland är det det gråärt, i Östergötland odlar man gulärt, rättviksärten har odlats i Dalarna sedan Gustav Vasa styrde över Sverige. Glöm inte att grodda dina ärtskott. Det går utmärkt att odla dem på vintern, skotten förgyller mörka årstider och ersätter importerade grönsaker på mackan.
Sylta din gran
Ett sätt att återvinna granen är att äta upp den. Barren är rika på C-vitamin och mineraler och du kan använda dem som krydda i ett långkok, för att brygga te. Redan de gamla vikingarna smaksatte ölen med barr, och soldaterna har använt både barr och kåda för att minska skörbjugg. Får granen stå tills den slår skott har du ännu fler möjligheter. Granskotten kan syltas, smörstekas eller krydda snaps. Godast blir de om de kokas till sirap.
Hitta ditt tuggmotstånd
Vi människor gillar att tugga på saker. Det är bland annat därför vi gillar kött. För att göra det lättare för fler att välja grönt utan att sakna den konstisens de är vana vid pågår just nu många försök med tryckkokare och så kallad extrudering, eller strängpressning. Med rätt tuggmotstånd kan till exempel hampa göra comeback i det svenska köket. Den har odlats i Norden sedan järnåldern men försvann på 1920-talet. Även raps kan bli grunden för framtidens ”biff”, eftersom den har proteinvärden som ligger närmast den sammansättning som kroppen behöver.
