Alexandra Pascalidou, Författare, programledare och kolumnist
Vad kommer du att minnas från 2013?
– Mandelas död. Inbördeskriget i Syrien. Merkel som världens mäktigaste kvinna. Eurokrisens kostnader – en humanitär katastrof som vi ännu inte sett alla konsekvenser av.
Vilka förväntningar har du på 2014?
– 2014 blir ett politiskt intressant år med EU-parlamentsval och valet i Sverige men också val i Afghanistan och andra länder som befinner sig i en sårbar situation. Jag hoppas få arbeta med både riksdags- och EU-valet.
Du kom förra året ut med boken Kaos – om Grekland och ett samhälle i sönderfall. Vad händer i landet under det här året?
– Grekland tar över ordförandeklubban i EU den 1 januari och det låter både som en tanke och ett skämt. Landet kommer att kämpa för att resa sig igen men polariseringen ökar och fattigdomen och misären fördjupas.
Leif Andrée, Skådespelare
Vad minns du mest från 2013?
– Mandelas död och den fantastiska uppslutningen kring en person som en gång anklagats för att vara terrorist. Till och med Moderaterna slöt upp och hyllade plötsligt Mandela… ungefär som när Arkelsten hävdade att partiet införde fri och lika rösträtt.
Vad ser du fram emot under 2014?
– Att vi får en ny regering! Att Hammarby går upp i allsvenskan. Och att få åka till New York i februari till barnens Emmy-gala där Labyrint, som jag medverkar i, är nominerad till bästa utländska tv-serie för barn.
Du spelar nu huvudrollen i Brechts Galileis liv på Stadsteatern. Vilken aktualitet har den idag?
– Han var en unik vetenskapsman som befäste hur universum ser ut i strid med kyrkans dogmer och med risk för sitt liv. Sanningssägare förtrycks och riskerar livet även idag. Det dröjde till 1992 innan Galilei fick en ursäkt av Vatikanen…!
Emil Jensen, Artist, poet och krönikör i ETC
Vad minns du mest från 2013?
– Jag minns så otroligt många mardrömmar jag haft i år. Och även en del marvakenhet. Det låter ju inte så roligt. Och det är det inte heller. Men en vill ju inte ljuga såhär i juletid – och 2013 var för mig ett år av sorg och saknad. Hösten 2013 minns jag dock med glädje. En tjusig tid på många vis! Och den publik jag mött runt om i Sverige i höst har sannerligen fått mig på fötter.
Vilka förväntningar har du på det nya året?
– Min senaste krönika här i ETC handlade ju om att 2014 blir kärlekens och öppenhetens år, så jag får väl stå fast vid det och se fram emot det, även om jag förstås tvivlar – jag var ung och naiv när jag skrev det förra veckan! Sen tänker jag att Ghana vinner fotbolls-VM och att vänstern och feministerna vinner valet.
Vad har du själv på gång under 2014?
– Jag kommer att göra en fortsättning på min långa höstturné I det nya landet. Det blir ett tjugotal föreställningar under våren runt om i hela Sverige. Och så har jag mitt radioprogram Mellansnack som jag gör ibland i P1. Men framför allt kommer jag att arbeta med nytt material. Trolldeg. Nä, men skriva då alltså.
Gudrun Schyman, Talesperson för FI
Vad minns du mest från 2013?
– Hur Sveriges självbild sprack! Bilden av det jämställda, öppna och toleranta landet har krackelerat. Kvinnohat, sexism, rasism och homofobi har kommit i öppen dager på ett sätt som förvånat och förfärat många. Detta har skett under ett samtidigt sönderfall av den sociala tryggheten och ökat stöd för SD.
Vad ser du fram emot under 2014?
– Att den här utvecklingen, där samhällets komplexitet blir allt tydligare, får många att dra politiska slutsatser. Vi har aldrig haft så många folkvalda fascister och nationalister i Europa som nu. Och Sverige är inget undantag.
Vilken blir det kommande årets viktigaste jämställdhetsfråga?
– Jag ser inte någon enskild fråga som det viktigaste. Jag ser den ökande medvetenheten om att alla frågor hänger ihop – från löner till mäns våld mot kvinnor – som det kommande årets absolut viktigaste insikt, för det betyder att i handling utmana den patriarkala maktordningen.
