Det var en gång ett Irak
Dokumentärserie.
Smärtsam och prisvinnande dokumentärserie av brittiska James Bluemel, som ligger på SVT Play. Här visas unika intervjuer med de som upplevde kriget på plats: De civila, soldaterna och journalisterna som verkade i ett allt mer söndertrasat land. En dokumentär som inte duckar för kaoset och förödelsen som det krigssugna USA lämnade efter sig under förevändningen att skapa demokrati. Ett trasigt land som senare blev grogrund för IS.
Kritikerrosade ”Det var en gång ett Irak” glömmer inte den vanliga människan i det utdragna krigets ruiner.
Kristin McMillen
Ian McEwan: ”Lördag”
Roman.
Ian McEwans roman ”Lördag” utspelar sig under en enda dag. Det är den 15 februari år 2003, hjärnkirurgen Henry Perowne rör sig genom ett London där det just den dagen pågår ett demonstrationståg mot kriget i Irak, ett krig som har sitt direkta ursprung i terrorattacken mot World Trade Center den 11 september 2001. Liknande demonstrationståg arrangerades i Stockholm, känslan av att världen stod och balanserade vid en avgrund var överhängande under de där åren närmast efter attacken och på sätt och vis var den ju också det. Inget blev sig likt igen och just det fångar Ian McEwan med svindlande precision i sin täta roman om denna enda dag. Henry deltar inte i demonstrationståget, hans syn på vad som sker i Irak är mångfacetterad, inte minst som han just opererat ett offer för den irakiska säkerhetspolisens tortyr. Allt är komplext och Ian McEwan fångar en koncentrerad skärva av vad världen blev efter den 11 september 2001. Jenny Aschenbrenner
Jonathan Safran Foer: ”Extremt högt och otroligt nära”
Roman.
Jonathan Safran Foers roman om den nioåriga autistiske pojken Oscar som förlorade sin pappa i attacken mot tvillingtornen är både berörande och finurligt charmig. Den brådmogne och egensinnige lille Oscar hittar ett telefonsvararmeddelande med sin pappas allra sista ord: ”Är någon där? Hallå? Det är pappa. Om det är någon hemma, så svara. Det har hänt något här. Jag ville bara tala om att jag är okej och att ni inte ska oroa er.” – en hjärtslitande röst från andra sidan som sätter tonen. Sedan ger han sig ut på jakt efter svar om vad som egentligen hände hans pappa, samtidigt som hans farmor, som han bor hos, för honom tillbaka till hans släkts ursprung i Tyskland. Man kan tycka att det tippar över i sentimentalitet, eller så kan man välja att helt charmas. Finns även filmatiserad i regi av Stephen Daldry.
Jenny Aschenbrenner
Dixie Chicks: Shut up and sing
Dokumentär.
De var enorma. Country-popens älsklingar som fick äran att framföra den amerikanska nationalsången på Super Bowl 2003. Men när Dixie Chicks sångerska Natalie Maines i ett mellansnack sade att hon skämdes för att komma från samma delstat som George W Bush vände allt. Kommentaren kom nio dagar innan USA:s invasion av Irak. Plats för ifrågasättande fanns inte, särskilt inte i det Bush-kramande countrycommunityt. Dokumentären följer bandet under åren då de gick från världens största band till att bannlysas av radiostationer och att mordhotas. En film som säger mycket om masspsykosen bakom Bush. Men mitt i allt fanns bandets systerskap – och politiska övertygelse.
Kristin McMillen
The Hurt Locker
Film.
”Krigets snuskiga lilla hemlighet är att en del män älskar det. Jag försöker avtäcka varför, försöker se vad det betyder att vara en hjälte i den typ av strider som utmärker krigen på 2000-talet.” Så har regissören Kathryn Bigelow sagt om sin Irakfilm från 2009 som fick totalt sex Oscarsstatyetter. Men kan amerikansk action verkligen skildra invasionen utan att göra traumat till osmaklig underhållning? Ja, om man som Kathryn Bigelow intresserar sig för krigets psykologi och vad det kan innebära för soldaternas familjer att växa upp med traumatiserade adrenalinjunkies.
Kristin McMillen