I stället för att anta att litteraturen ska spegla samhället pratade man mer om hur litteraturen skulle kunna skapa nya erfarenheter. Författare och poeter frågade sig om språket – som ju existerar före individen – dömer oss att upprepa det som vi redan känner till. Begränsar språket oss, eller hjälper det oss att överskridna givna tankar?

Hetsiga debatter

Även dåtidens kritiker märkte av hur litteraturen avpolitiserades. Frågan drevs hårt i dagstidningsdebatten. Samtidigt var inte all litteratur språkexperimentell: Kristina Lugn och Märta Tikkanens politiskt färgade böcker fick även de stor uppmärksamhet. Bland de viktigaste namnen från 80-talet brukar nämnas Katarina Frostenson, Birgitta Lillpers, Ann Jäderlund och Stig Larsson. Det var också under de här åren som Lars Norén blev dramatikern som han är mest känd som i dag. Två hetsiga litteraturdebatter uppstod i media: ”Postmodernismdebatten” och ”Ann Jäderlunddebatten”.

Ann Jäderlunddebatten bröt ut 1988. Det var poeten Ann Jäderlunds andra diktsamling, Som en gång varit äng, som retade upp många (manliga) kritiker. De, med Tommy Olofsson på DN i spetsen, tyckte inte att de förstod sig på dikterna. Vad skrev hon egentligen om för ”konstiga” kvinnliga erfarenheter? Andra kritiker, som Åsa Beckman (också på DN) försvarade Jäderlund. Poeten själv lade sig inte i debatten.

– I media debatterades också relationen mellan subjekt och språk. Då tog diskussionen ofta avstamp i tänkare som Kristeva, Barthes och Derrida, berättar Bojö.

Samtidigt gick det fort för författare att gå från att anses som obegripliga till att bli hyllade i pressen. Det tog bara några år efter Jäderlunddebatten till att hennes nya diktsamling fick tre recensioner på Dagens Nyheters förstasida.

Postmodernismen slagfält

Även om det kan vara svårt att begripa i dag, var postmodernismen ett stort slagfält under den här tiden. Böcker i ämnet, som ”Postmoderna tider?” och ”Nomadfilosofi” kom ut. Den stora postmodernismdebatten i Dagens Nyheter vällde fram under hösten 1987.

Victor Malm forskar om modernismens arv i den svenska lyriken efter 1970-talet. Han är skeptisk till att många pratar om 80-talet som postmodernismens genombrott i svensk litteratur. Han tycker mer att det handlar om en senmodernism, som till skillnad från postmodernismen hade en tro på litteraturen, inte bara som ett slags meddelande utan också som konst. Postmodernismen innebär snarare en misstro mot att det finns något ”högre” som konsten eller poesin syftar mot.

Viktiga kvinnor

Bland de författare Bojö skulle vilja lyftes fram mer i dag, listar hon Mare Kandre, Eva Runefelt, Kristina Lugn, Inger Edelfeldt och Eva Kristina Olsson.

– När man i dag börjat läsa Stig Larssons tidiga författarskap igen så är det helt rimligt att man också läser om flera av de här kvinnorna, anser hon.

På 1980-talet fick också Klas Östergren och Torgny Lindgren sina genombrott. Likaså Horace Engdahl och Anders Olsson, från tidskriften Kris redaktion. De gick raka vägen in i Svenska Akademien, så deras genomslag blev stort. Så stort, att vissa – nu senast Ebba Witt-Brattström – har kallat det för ett maktövertagande.

– Även om det ordet bär emot att använda är det svårt att helt bortse från tanken, konstaterar Malm.

Victor Malm tror att en ambivalens präglade mycket som skrevs på åttiotalet. Samtidigt som det fanns många nya spännande frågor om estetik och språk fick litteraturen en mer marginaliserad ställning i samhället än under tidigare årtionden. Den läsande allmänheten kanske var mindre intresserad av de estetiska frågorna är de politiska. Ett tecken på det är det stora intresset för Kristina Lugn, som kombinerade de två områdena. Det blev också kärvare tider för förlagen under 80-talet, något som också påverkade vilka som kunde ges ut. Helt enkelt: det fanns mycket att prata om, men färre lyssnade.

80-talsförfattare värda att minnas

Kristina Lugn

Debuterade på 70-talet, fortsatte skriva politiskt färgade dikter i Sonja Åkessons anda, även när politiken allt mer försvann från övrig litteratur under 80-talet.

Märta Tikkanen

Redan etablerad författare, men fortsatte skriva flera bra böcker under 80-talet.

Göran Palm

Känt namn sedan länge, men nu kom första boken i episkt-politiska diktsviten Sverige, en vintersaga (1984). Det blev en viktig politisk text mitt i ett i övrigt allt mer avpolitiserat litteraturklimat.

Katarina Frostenson

Debuterade i slutet av 70-talet och blev en av de mest tongivande poeterna under 1980-talet. Reagerade på masskulturen, ett tema som syntes i många poeters verk under den här perioden.

Lars Norén

Gick från att vara en avantgardistisk poet till att skriva mera borgerliga dramer – och bli mer folkkär.

Stig Larsson

Debuten Autisterna (1979) ansågs vara en av de första svenska postmoderna romanerna. Hans första verk präglades av värderelativism, något som han senare tog avstånd ifrån.

Ann Jäderlund

Debuten Vimpelstaden (1985) var en samling fragmentariska dikter, präglade av ett humoristiskt och absurt förhållande till språket. Som en gång varit äng (1988) satte igång den stora Ann Jäderlunddebatten i tidningarna efter att kritikern Tommy Olofsson sågade den – eftersom han tyckte den var obegriplig.

Inger Edelfeldt

Debuterade i slutet av 1970-talet och var mycket aktiv under 80-talet. I dag har hon skrivit totalt ett 20-tal verk, bland annat romaner, barn- och ungdomsböcker, novellsamlingar, diktsamlingar och seriealbum.

Magnus Dahlström

Författare och dramatiker som debuterade med Papperskorg (fyra berättelser) 1986, innan romanen Fyr kom 1987.

Gunnar D Hansson

Poet som släppte flera böcker under 1980-talet, främst diktsamlingar.

Mare Kandre

Debuterade med I ett annat land (1984) bara 22 år gammal och beskrevs som ett litterärt underbarn. Hennes roman Bübins unge (1987) jämfördes med verk av Kafka och Dostojevskij.

Eva Runefelt

Poet som debuterade under 70-talet men skrev flera rosade böcker under 80-talet.

Eva Kristina Olsson

Poet som debuterade med Brottet (1988). Skriver ofta både skrämmande och roligt, enligt kritiker.

Birgitta Lillpers

Debuterade med diktsamlingen Stämnoja (1982). Skriver kritikerrosade böcker än i dag, men är fortfarande lite i skymundan.