Poängen Barbara Bergstöm verkar vilja göra är att kvinnliga lärare såväl som elever ska ta plats och vara rakryggade. Men är tvingande attribut något som verkligen hjälper för ett sådant mål? Och är det inte aningen sexistiskt? Följdfråga: Erbjuder IES skavsårsplåster till de kvinnliga medarbetarna?

2. Det Barbara Bergström säger att hon bryr sig mest om är elevernas framtid "och hur man främjar den". Varför är då genomsnittet av behöriga lärare så låg? 

IES hade år 2020 endast 37,2% lärare med svensk lärarlegitimation. Det har lett till konsekvenser som att obehöriga lärare och rektorer sätter olovliga betyg samt att mer av undervisningen sker på engelska vilket enligt Skolverket riskerar att gå emot både lärarplanen och språklagen. 

3. "Disciplin är en nödvändig åtgärd". Men ska IES regler verkligen gå emot skollagen?

Nyligen kom Skolinspektionens beslut om att IES Täby inte längre är tillåtna att ha tvingande klädkoder. Det går nämligen emot skollagen och uppdraget att värna om elevers integritet och frihet. Dagens ETC avslöjade förra veckan att IES tillförordnade rektor i Täby trots beslutet skrivit till föräldrar att de fortsatt kommer ha förväntningar på elevernas klädsel.  

4. Barbara Bergström tycker att det är viktigt att toaletterna är städade. Är det också kutym att torka av sig på den som råkar vara närmast när man går ut från toaletten? 

I en omtalad DN-intervju från i fjol ska Barbara Bergstöm gjort just detta på fotografen Alexander Mahmouds tröja.

5. Att eleverna utvecklar "motståndskraft", översatt från engelskans "grit" är ett av Barbara Bergströms ledord. Men motverkar inte glädjebetyg en sådan egenskap? 

Flertalet lärare i skolor som ingår i IES-koncernen har i granskningar påtalat att de pressats till att sätta högre betyg på sina elever. I forskning som jämfört nationella proven och satta betyg är IES en av skolkoncernerna som sticker ut mest vad gäller betygsinflation. De sticker även ut i att ge ovanligt höga betyg i praktiska ämnen.

6. Medierna ljuger – vinsten som Bergström gjort på att sälja delar av sitt företag kommer inte från skattemedel, säger hon. Men vilka pengar är det som byggt upp skolkoncernens värde, som investerarna är intresserade att betala för? 

Skolpeng för varje elev – skattemedel, är vad som byggt upp skolkoncernen IES. Från överskott av skolpengen har man bland annat kunnat expandera och bygga flera skolor. Att det finns möjligheter att göra överskott på skolpengen som tillåter den typen av expansion eller vinstuttag gör investerare intresserade. När de köper andelar från skolkoncernen är det just skolpengens möjlighet att skapa vinst på, även framöver, som lockar. Att säga att pengarna inte kommer från skolpengen blir därför förvillande och bör ifrågasättas. 

7. "Min make och jag gör stor skillnad för samhället med våra pengar". Men går de inte främst till era egna särintressen? 

I våras avslöjade Tankesmedjan Balans att paret Bergströms stiftelse, som är uppbyggd på pengar man fått från försäljningen av IES, bland annat gått till lobbyverksamheter och näringslivsforskning som stöttar friskolor och fotbollslag. Stiftelsen har även investerat aktier i olje- vapen- och kasinoföretag. 

8. Barbara Bergström förnekar att skolorna vill locka till sig något särskilt elevunderlag. Idag är det ändå en högre andel elever med föräldrar från en högre utbildningsnivå än genomsnittet som söker sig till skolan. Hur arbetar IES för att locka elever med bakgrund från lägre utbildningsnivåer? 

På koncernnivå hade 74 procent av IES elever föräldrar med eftergymnasial utbildning 2021. Nivån för friskolor generellt låg på 71 procent och i kommunala skolor låg den på 59 procent.  

9. Bergström säger att hon inte är intresserad av att tjäna pengar på IES. Varför lägger hon i så fall inte in mer pengar i verksamheterna? Istället för att lägga det på expansion eller vinstuttag. 

I skollagen står det att "alla elever i den svenska skolan ska, utifrån sina förutsättningar, få utvecklas och i samband med det stimuleras för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling." Hade inte eleverna kunnat nå längre om mer pengar lagts på behöriga lärare, läromedel, bibliotek eller elevhälsa? 

10. Sista frågan går till Carina Bergfeldt. Varför har ni med Barbara Bergstöm i programmet?

De flesta känner till att Carina Bergfeldts talkshow är ett "mysprogram". Skarpa och kritiska frågor ställs inte här utan i andra sammanhang. Ska man då bjuda in en person som uppenbarligen behöver fler kritiska frågor?