Så här efter jullov, frosseriet kring julafton och slutligen nyårsafton kan det kännas både tomt och orkeslöst. Speciellt hos oss ungdomar som än en gång, likt många år tidigare, återvänder till skolbänkarna och den rastlöshet som man känner i en mindre stad under vinterhalvåret.
Lindesberg är inget undantag. Aldrig tidigare har jag tyckt att det finns så lite att göra tillsammans med mina vänner som nu.
Visserligen kan vi träffas hemma hos varandra eller kanske åka in till Örebro. Men om vi vill hitta på något lite extraordinärt är utbudet snävt.
Jag är inte dummare än att jag förstår varför det är så här, varför det råder brist på aktiviteter att göra utanför hemmet som ung under vinterhalvåret. Speciellt i en mindre stad. Men det känns hånfullt att man både oroar sig för att ungdomar fortsätter att flytta härifrån samtidigt som utbud och möjligheter till värdig underhållning sjunker.
Det är väl klart att man måste ha åtminstone en fot på jorden när det kommer till vad som faktiskt kan vara möjligt att erbjuda unga. Varken jag eller någon annan tror att det är genomförbart att arrangera stora konserter eller att bygga ett köpcentrum innehållandes alla de hetaste affärerna. Men det bör åtminstone finnas någon form av välvilja till att behålla oss yngre här i staden. Men den tycks vara som bortblåst.
Lindesberg på vintern är en gråzon. Det känns som att det ligger något slags vakuum över staden och det är sällan man faktiskt är ute något ut-över promenaden till och från skolan.
Däremot måste jag ge beröm till det som erbjuds de yngre. När jag gick i grundskolan erbjöds vi varje lov och annan längre ledighet en rad aktiviteter som var gratis eller kostade väldigt lite. Det gav möjligheter att bekanta sig med nya kompisar utöver dem på just din skola samtidigt som ingen behövde vara ensam bara för att ledigheten slagit till. Men i övre tonåren så känns det som att man har glömts bort. Inga fritidsgårdsliknande ställen finns att befinna sig på, det arrangeras inget där äldre ungdomar kan fördriva tiden och samtidigt få något vettigt gjort.
Det skulle inte krävas mycket, en konsert-lokal eller en större satsning på det musikhus som faktiskt finns. Många ungdomar som inte intresserar sig för sport skulle kunna finna glädje i Hillstreet 1 och dess verksamhet. Men där och då, precis när vi funderar på vart vi ska efter gymnasietiden på Lindeskolan, där struntar de ledande i Lindesberg i oss.