Och den är ju fel … vi har rätt.
VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL
Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning
Nu är vi alla mycket goda vänner, men vi andra gillar inte hennes argument. De biter inte mycket på oss. Vi hade visserligen inte sökt så mycket fakta, vi gick på känslan, på det vi redan visste – och tog inte reda på så mycket om det andra alternativet.
Detta fick mig att fundera över algoritmer. Den där matematiska metoden som bland annat används vid dataprogrammering och som enkelt uttryckt styr vad vi hittar när vi söker på internet. Algoritmen serverar den information vi tycks vilja ha. På Facebook visar sig algoritmen genom det nyhetsflöde vi får serverat och som är ett personligt axplock av det bästa enligt vad Facebook vet om oss.
Okej. Det är väl bra att jag slipper läsa sådant jag inte är intresserad av? Eller?
Redan före nätet använde vi ju algoritmer, fast vi kallade dem inte det. (Jag brukar säga algoritmer IRL, in real life, i verkligheten). Då valde vi själva vad vi ville lägga tid på, vad vi ville läsa, och vilka vi skulle lyssna på och ta intryck av.
Jag hade en kollega som hade bestämt sig för att varje vecka grundligt läsa en tidning som han absolut inte var intresserad av, en tidning om sådant han inte gillar, eller rentav aldrig skulle ha läst annars. Det breddade hans vyer och gjorde honom till en bättre nyhetschef vid en av våra största morgontidningar. Han ansträngde sig för att sätta sig in i saker han inte var intresserad av och inte gillade. Syftet var förstås att tidningen skulle ge sina läsare en bredare bild av samhället och världen.
Detta hände sig innan internet slog igenom i vårt land.
Numera, när vårt flöde i mobiler och datorer är så ymnigt och våra intryck är så mycket större, då kanske det är bra att det finns algoritmer på nätet? Då slipper vi ju sortera själva.
Jag tycker inte det.
Därför läser jag Facebook-sidor från grupper jag inte tycker om, eller som arbetar för ett samhälle som inte är mitt ideal. För att få veta vad mina meningsmotståndare tycker. För att skaffa mig en bild av hela omvärlden, inte bara min egen lilla skyddade vrå.
Kanske lurar jag algoritmerna då? Ingen aning. Men jag får vara beredd på kritik från dem som redan vet allt, som redan är säkra på att de har rätt och därför inte behöver fundera över motpartens argument. De tycker att jag är knäpp när jag gläntar på dörren för att se vad ”de andra” tycker. Det räcker väl att jag redan tycker rätt?
Precis som vi gjorde när vi röstade förra helgen: Vi hade visserligen inte sökt så mycket fakta, vi gick på känslan, på det vi redan visste – och tog inte reda på så mycket om det andra alternativet.
Om snart tio månader ska vi rösta på riktigt till olika beslutande församlingar. Fram till dess ska jag försöka göra som min gamla kollega: läsa på, inte bara om det jag gillar utan också vad de jag inte gillar gillar.
Kanske lurar jag algoritmerna? Kanske lär jag mig något som jag kan använda för att argumentera för det jag själv tycker är rätt.
PS. Vad vi röstade om? För eller emot Hexit. Den makalöst finurliga lokalrevyn i Huskvarna.