Vi är som oavlönade mikroslavar i dessa digitala fabriker. Och vår arbetstid begränsas varken av lagar kring normalarbetsdagens längd eller semesterrättigheter. Vi jobbar när vi är hemma med sjuka barn, liggandes från solstolen och när vi sitter på toaletten. Och inte finns det något skydd mot godtyckliga uppsägningar. Vi riskerar hela tiden att stängas av utan vidare förklaring.

Våra chefer och bolagsägare består av högerextrema miljardärer som använder vinsterna vi skapar för att finansiera presidenter och tankesmedjor – vilka vill begränsa våra fri- och rättigheter också utanför fabrikerna. Skatt har de sett till att komma undan genom att skriva sig i små ö-nationer eller genom att tvåla till lokala politiker.

Själva arbetsplatsen är dessutom rent hälsovådlig. Där möts vi av lögner, hot, hat och mördande reklam. Där övervakas vartenda steg vi tar och varje ord som yttras. Allt säljs givetvis till högstbjudande skurkstat. Dessutom tillåts den hemliga polisen rigga hela arbetsplatsen med avlyssningsutrustning. Myndigheter och forskarvärlden varnar förgäves om att vi mår allt sämre ju mer vi vistas där.

Nu när våra chefer öppet hejar på och instigerar rasistiska våldsdåd – som när Elon Musk nu hävdar att inbördeskrig är ”oundvikligt” på grund av ”massinvandring och öppna gränser” – är det hög tid att använda ett av våra mäktigaste vapen. Strejken. Det är vår moraliska skyldighet att organisera oss och tillsammans lämna dessa fabriker ekande tomma.