Jesper Nilsson: De rikaste måste bort

Sverige har likt många andra länder under 1900-talet byggt upp flera skyddssystem för att säkra medial mångfald. Tack vare ett oberoende public service och olika ekonomiska bidrag har många röster kunnat göra sig hörda i både i tryck, i radioetern och på internet.

Detta skyddssystem monteras nu ned. Efter att presstödet gjordes om har mindre publikationer redan börjat stängas ned. Och när Sveriges Radio nu tvingas säga upp över 100 personer så försvinner allt från klimatkorrespondent, Kinabevakning och sändningar på flera språk.

Samtidigt kommer tech-miljardärerna in och vill styra det offentliga samtalet.

Få har väl missat de förändringar som Elon Musk genomdrev när han köpte Twitter. Tidigare avstängda högerextremister bjöds åter in till plattformen. Antirasistiska organisationer tystades eller slängdes ut. Med hjälp av initiativet ”Election Integrity Community” tog Musk steget fullt ut och förvandlade plattformen till en ren kampanjmotor för Donald Trump.

I veckan avslöjade den brittiska organisationen Hope Not Hate hur en annan rik man från tech-världen pumpat in pengar i en organisation vars syfte är att göra rasbiologin rumsren igen. Det ska ske genom att bedriva tvivelaktig forskning, men framför allt genom att bygga plattformar för att sprida dessa idéer inom högern.

Här i Sverige berättar Flamman om hur miljardären Saeid Esmaeilzadeh bjuder in kända journalister och opinionsbildare på högerkanten till en hemlig "diskussionsklubb" på Östermalm i Stockholm. Där hyllar man public service död ackompanjerat av tonfisksashimi, mousserande vin och intellektuella brottningsmatcher.

För oss som önskar oss en bredare åsiktskorridor, en som inte styrs av ett par miljardärer, återstår två möjligheter: antingen stoppar vi nedmonteringen våra skyddssystem eller så får vi motverka förekomsten av miljardärer.