I Sverige där fokus ligger på jämställdhet och individuell frihet kan det ofta bli stora kontraster. Skillnader mellan kvinnor och män skall vara marginella här när det kommer till livs- och arbetsvillkor, men det kan uppstå problem då den ena kulturen säger att kvinnan skall stanna hemma och ta hand om barn och familj medan mannen skall stå för försörjningen, likt hur Sverige fungerade förr i tiden.
För dem som kommer från en hederskultur ser systemet helt annorlunda ut i deras hemland, där är det vanligtvis mannen som ansvarar för ekonomin och kvinnans roll är att vara hemmafru. Många kommer från en kultur där ”den bästa kvinnan, är en tyst kvinna”. Dessa kvinnor har aldrig fått möjlighet att bestämma för sig själva eller lära sig att vara ansvariga för sina egna liv utanför hemmets väggar. Troligtvis är mannen orolig för sin roll som ledare för familjen och därför försöker han hålla kvinnan hemma. Traditionen säger att kvinnans plats är i hemmet och inte i det sociala sammanhanget där hon kan riskera att skämma ut familjen.
Detta är de främsta anledningarna till att en man hindrar sin fru att vara med i samhället. Det gör också att kvinnan hellre väljer att leva ett ansvarsfritt liv genom att sitta hemma i förtryck, än att riskera sin familjs heder. Att en kvinna skulle vara en större risk för minskad heder är för oss svårt att förstå då vi lever i ett så när som jämställt samhälle. Men i andra kulturer finns denna filosofi fortfarande kvar och man kan märka kulturens starka rötter även hos de ensamkommande kvinnorna som kommer till Sverige utan att ha en bestämmande man med sig.
Det råder ofta brist på information om deras rättigheter och samhällets skyldigheter gentemot dem, och tankar på deras eget självförverkligande finns inte. Det uppstår även problem med försörjningen då de ofta inte har ansvarat för det tidigare. Nyanlända kvinnor med en bakgrund i hederskultur har kanske inte kunskaperna eller den självkänsla som behövs för att komma ut i arbete eller aktivitet och de behöver mer stöd och information om sina rättigheter samt sitt ansvar vid integrationsprocessen, och det behövs människor som vill hjälpa till att möta dem i denna kulturkonflikt.
Sverige är känt för att vara ett av de länder i världen som har allra flest ideella föreningar och ett starkt föreningsliv. Föreningsliv är ett bra sätt för nyanlända att komma in i samhället och få en individanpassad integration. Just nu har ideella föreningar och organisationer en stor roll i frågor om integration och människors levnadsvärde. Det är då också viktigt att de får rätt uppbackning från kommunen och länsstyrelsen för att de ska kunna uppmuntra kvinnor att vara aktiva i föreningsliv och samhälle, samt att informera dem om deras rättigheter.
Det behövs fler kvinnor i föreningsstyrelser för att öka förståelsen för kvinnor och för att kunna uppmuntra fler att vara aktiva i samhället. Många organisationer har redan tagit fram det i sina stadgar och försöker jobba aktivt med dessa. Ensamkommandes förbund är en av de största organisationerna för flyktingar i Sverige med mer än 20 filialer i hela landet och förbundet har flera kvinnliga ordföranden och kan agera som ett bra exempel för detta. Hederskultur är inte bara ett problem i de länder där den utövas, utan även här.