En av de vanligaste invändningarna mot att skänka till personer som tigger är att man inte vet vad pengarna går till. Det verkar väldigt selektivt när vi bryr oss om vad våra pengar går till.

Väldigt ofta när en talar om tiggeri så dyker det upp två argument mot att skänka pengar. Det första handlar vanligtvis om att det egentligen inte är så att personerna behöver tigga, utan att det är organiserad brottslighet bakom. Det argumentet har redan bemötts i åtskilliga andra texter så jag tänker nöja mig med att säga att det enligt polisen inte finns några belägg för det. Istället tänkte jag fokusera på det andra argumentet, nämligen att en inte vet vad pengarna går till.

Låt oss för en sekund bortse från att det egentligen bara är en ursäkt för att slippa skänka. Låt oss säga att det är en genuin oro, att pengarna ska gå till något den som skänker inte godkänner. Varför är det så oerhört viktigt när det gäller just välgörenhet och väldigt sällan annars? Det är nog inte särskilt många som ställer sig den frågan när de köper en mobiltelefon, kläder eller betalar elräkningen. Trots att våra pengar dagligen går till en hel del mindre positiva saker genom vår vardagskonsumtion lyser den kritiken med sin frånvaro.

En vän berättar att hon brukar ta upp det när hon hör argument mot att donera till personer som tigger, hon frågar ifall de har abonnemang hos Telia eller om de köper kläder hos H&M. Det är sällan man hör någon protestera mot att köpa ett mobilabonnemang hos Telia med hänvisningar till att de gör affärer med diktaturer. Eller att det kanske inte är bra att köpa den där tröjan hos H&M när man vet att de varit inblandade i allt från avancerad skatteplanering till barnarbete (enligt organisationen ActionAid). Men när det gäller välgörenhet blir total överblick av varje krona den absolut mest prioriterade frågan plötsligt.

Missförstå mig rätt, det är bra att vi funderar över vart våra pengar går men låt oss isåfall göra det på alla nivåer. Några av världens största teknikföretag producerar sina varor under tortyrliknande förhållanden, om det hör man sällan något utanför den enstaka skandalen som lyckas bryta sig igenom vår bubbla. Vi kanske minns hur 18 personer försökte begå självmord på Foxconn där bland annat Microsoft och Apples produkter produceras, men när medierna slutar rapportera så glömmer vi under vilka arbetsvillkor som våra Iphones kommer till. Situationen har inte blivit bättre sedan dess, människor försöker fortfarande begå självmord för att det framstår som ett bättre alternativ till livet i fabrikerna.

Det finns ett skäl till att det just är pengar som doneras till de som tigger som ska granskas noga. Vissa kroppar är helt enkelt mer suspekta än andra i detta samhälle. Tänk om en istället var lika intresserad av vad storföretagen gjorde av våra pengar. Personligen hade jag gärna sett det sträcka sig bortom företagen också. Tänk om vi lika flitigt diskuterat vad regeringar gör med våra pengar. Jobbcoacher, Fas 3 och Reva slår mig som långt mycket mer suspekta och skadliga än att en person som tigger köper cigg för pengarna.

Är man väldigt mån om att pengarna inte går till något skadligt så kan en alltid donera mat, kläder eller annat nödvändigt. Och vill en inte stödja barnarbete, tortyrliknande arbetsförhållanden eller nedsmutsning av vår planet så är svaret lika enkelt där. Håll koll på vart dina pengar går.