Krönika: Vårt uppdrag är inte att behandla alla lika

Behandlar och bemöter du alla patienter lika?

Jag sitter på medarbetarsamtal med min chef. Frågan ställs enligt den mall för utvecklingssamtal som mitt sjukhus har. Alla vårdanställda får frågan. Det är rimligt att den ställs. Det ingår i vårdens uppdrag att fundera över och utveckla hur vi möter våra patienter och deras anhöriga. Vi pratar ganska länge om mitt svar. 

Senare samma dag hamnar jag i ett samtal med några nya ytligt bekanta. En av dem berättar en historia om sin man. Om hur han fick problem med öronen, det susade till då och då. Snabbt, i princip samma dag, fick han tid hos en läkare. Så himla bra att hans jobb har en privat sjukförsäkring, konstaterade hans partner. 

Hans tillstånd visade sig var helt ofarligt, och något som brukar gå över av sig självt efter någon vecka. 

Det knyter sig i min mage. Så himla konstigt att en frisk man med öronproblem, kunde få läkartid i princip direkt, medan patienter med mer komplexa sjukdomstillstånd kan få vänta bra mycket längre. 

Drygt tio procent av alla i arbetsför ålder har en privat sjukförsäkring läser jag mig till. Med den kommer man förbi de köer som finns i vården. Genom avtal med privata vårdgivare där en försäkringspatient ger mer kassaklirr än en patient som kommer via den offentliga vården, skapas gräddfiler in för friska patienter. 

Jag kommer ihåg när jag läste till sjuksköterska. Lärde mig om cancerceller, blodförgiftningar och ångesttillstånd. Om hur man lägger om sår, kompenserar för en blödning och sätt att bedöma smärta på. 

Det finns så mycket att lära om sjukdomstillstånd och behandlingsmetoder. Men det var inte bara det vi skulle kunna. Flera gånger under mina tre år på högskolan återkom man också till lagtexten. Till beskrivningen av vad som är vårdens uppdrag. Till paragraf 2 i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ”den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården”. 

Ni förstår varför det knyter sig i magen. 

Det står inte i lagen att den med bäst sjukvårdsförsäkring ska ha vård först. Inte heller att den patient som skapar störst vinst åt vårdföretaget ska ges akuttid hos läkaren. Inte heller att patienter med resurser nog att kräva mer, ska ha det. 

Det står att den som har störst behov, ska ha företräde. 

Jag undrar vem jag ska anmäla till, att vi verkar bryta mot lagen här. 

På frågan om jag behandlade alla lika, svarade jag nej. Jag hoppas de flesta av mina kollegor säger samma sak.

Vårt uppdrag är inte att behandla alla lika. 

Vårt uppdrag är att möta våra patienter och deras anhöriga efter behov av vård, omsorg och information. Vårt uppdrag är att behandla människor olika. Men med lagen i ryggen som säger att det är behovet som ska styra, och inget annat.