Jag minns när jag brukade tävla inom boxning och reste runt Sverige med min boxningsklubb. När folk ställde frågan ”vart kommer du ifrån?” blev svaret Göteborg, då hette det ”jag tyckte väl att jag hörde göteborgskan!”. Det var då något nytt för mig, jag visste inte att jag hade en göteborgsk dialekt, som mest trodde jag att jag hade en förortsdialekt, ”Angereddialekt”.
Genom tiderna har frågan fått olika betydelser för mig och jag har fått anpassa svaren till den som frågar. Det lärde jag mig när jag flyttade utomlands, till Rumänien.
I ett land där det inte finns så värst många som ser ut som jag (och såklart att dom som frågar inte vet vad Angered är) blir det lite svårare.
En artigare version av ”vart kommer du ifrån?” är ”varför ser du ut som du gör?”.
Till en början brukade jag alltid säga Sverige och då kom alltid följdfrågorna, som ”nej, men vart är dina föräldrar ifrån?”,
Då jag förstod vad dom egentligen frågade efter blev mitt stolta svar ”Somalia, Afrikas horn”.
Sen kom ”oj då måste du rest en låååång väg”. ”Hur är det där borta?”.
”Klarar du av kylan här?”.
Ännu en gång måste jag förklara att jag är född och uppvuxen i Sverige och att ”the cold doesn’t bother me anyway”.
På vårt universitet är det viktigt för lärarna att veta vart vi kommer ifrån, så viktigt att det ibland är nedskrivet på närvarolistan till varje ny kurs vi startar. Eller så frågar de rakt ut, men jag tror det mest handlar om nyfikenhet. Det verkar inte vara något problem att mitt svar ibland alternerar mellan Sverige och Somalia.
Det blir mycket aaahh, ohh när jag säger att jag är från Somalia och när jag säger att jag kommer från Sverige så får jag höra allt Sverige är bra på (vilket blir mycket).
Trots alla dessa frågor och all misskommunikation så har jag rätt mycket tålamod.
Enda gången jag blir rätt trött är när jag blir uppläxad av upplysta taxichaufförer efter att dom ställt frågan och jag frågar ”Frågar du efter vart jag kommer ifrån och bor eller vart jag kommer ifrån?”.
De börjar förklara varför det inte spelar någon roll vart vi härstammar från, eller vad får etnicitet är utan att vi är alla människor från denna jord. Och dom går in på hur svensk jag egentligen är för att jag är född och uppvuxen i Sverige. Ja, det kanske sant men jag är Somali först. Inte bara är det det man ser först när man kollar på mig, utan det var den första kulturen jag lärt mig som barn. Jag har först lärt mig identifiera mig som svensk jag när blev äldre och som liten var enda gången jag svarade att jag kom från Sverige var när jag som åttaåring åkte till Somalia. När människorna i Somalia ställde frågan var jag svensk.
Och så får man inte glömma när man varje gång ska flyga in till Rumänien och man blir stoppad av passkontrollen, passet ska alltid vridas och vändas det ska försöka klura ut vad som finns på sidorna, Dalahästen på sida 24-25 är inte mycket till hjälp den heller. En gång så höll de kvar mig längre än Amerikanarna från andra kön som ska visa visum och allt.
Första gången hos passkontrollen efter att de gjort allt man kan göra med ett pass och lite till så kollade hon på mig och frågade strängt ”Place of birth?”.
Jag förstod inte frågan riktigt, jag har aldrig studerat mitt pass – det enda jag minns från det är något om Polismyndigheten Västra Götaland men jag vet att det är inte är det hon frågar efter. Jag tänker noga och kan tänka mig att jag ser misstänksam ut i hennes ögon, det enda som går igenom mitt huvud är: ”ifall jag skulle vara någon som ljuger om mitt pass skulle jag inte fastna på att inte kunna svara på en så lätt fråga?”. Eller ”Vart är jag född? Frågar hon efter stad? Stadsdel? Sjukhus?”
Jag svarar ”Göteborg”, hon kollar på mig misstänksamt. ”Angered” rättar jag mig själv och hon höjer ena ögonbrynet
”Östra sjukhuset...?” svarar jag lite halvt frågande. Hon kastar irriterat tillbaka passet och låter mig gå förbi.
Jag öppnar passet och där står det Angered. Jag stänger det irriterat och ifrågasätter aldrig mig själv, hon kanske inte förstod hur jag uttalade Angered.
Vad jag lärt mig av allt detta är, förutom att jag borde veta vad som står på mitt pass, att mitt svar till den frågan kan bli fel, ibland inte fel för mig utan fel för den som frågar. Men nu vet jag svaret. Jag är somali från Sverige och därmed basta.