Från urkul till usla. Såhär menar Cory Doctorow att stora plattformars livscykel ser ut:
”Först är de snälla mot sina användare. Sen utnyttjar de användarna för att göra det bättre för företagskunderna. Slutligen utnyttjar de även dessa företagskunder för att själva suga åt sig allt värde. Sen dör de.”
Inget av de här stegen är i sig något stort avslöjande, men Cory Doctorow sätter ett ovanligt bra namn på det hela: ”enshittification”. En livscykel i tre steg som känns igen från såväl Facebook, som Amazon och Twitter.
Enshittification förklarar effektivt varför vi fortsätter att doom-skrolla på appar som Instagram och TikTok i hopp om att internet ska bli kul igen. Lite mer utförligt går det till såhär:
1: Användarna har kul
Steget där internet är roligt. Det börjar med att plattformarna gör sig roliga och värdefulla för användarna. Som e-handelsjätten Amazon, som i starten fick kunderna att strömma till genom att sälja varor under inköpspris och skicka dem utan kostnad. Eller som Facebook och TikTok, som först var otroligt bra på att visa innehåll vi faktiskt ville se.. Så bra att en kritisk massa anslöt sig och det blev svårt att lämna. Var skulle vi annars träffas? Det blev en slags massgisslan, menar Cory Doctorow.
2: Företagen har roligt
Steget där en plattform blir en ”meningslös skithög”, enligt Cory Doctorow. När användarna väl är fast riktar plattformarna om strategin och sockrar erbjudandet till affärskunderna. Amazon gav leverantörerna låga provisioner och lät dem nå stora publikmassor. Facebook började trycka undan innehållet från dina vänner och istället fylla flödet med länkar till tidningar, tidskrifter och bloggar. Mediehusen (Dagens ETC inräknat) blev snabbt beroende av plattformen för att få trafik.
3: Aktieägarnas har roligt
Steget där plattformarna blir dåliga för alla utom företagets ägare. Efter att mediebolagen blivit beroende av Facebook för sin trafik, skruvades algoritmerna åt och medieföretagens innehåll trycktes undan. Istället krävde Facebook att publikationer måste betala för att öka sina artiklars synlighet i användarnas flöden. Samma hände på Amazon, som började ta betalt av säljare för att putta upp deras produkter som resultat i sökfunktionen. Ett system som ”tvingar säljare att konkurrera mot varandra, tvingar dem att buda på chansen att vara överst i din sökning.” skriver Cory Doctorow. Här har affärskunderna blivit gisslan.
Så tillbaka till plattformen för töntiga danser.
”TikTok vet exakt vad jag vill ha!” ”Appen ser igenom min själ” säger den frälste, och syftar på de finslipade algoritmerna som styr rekommenderade inlägg.
Ja, men fasen där TikTok kommer att ge dig det är redan över, menar Cory Doctorow. När man lockat en masspublik har man nu gått vidare till steg två: Att vara bra för affärskunderna.
Idag visar TikTok dig inte längre vad du vill, utan balanserar hela tiden precis på en undre gräns. TikTok ger dig bara så lite som de absolut måste, utan att de riskerar att du lämnar plattformen. De tränger också undan innehåll som annonsörer inte vill förknippas med, vilket exempelvis gäller innehåll kopplat till hbtqi och droger.
Den stora frågan blir nu om det går att överlista enshittifieringen. Kanske borde vi sätta i system att byta plattform oftare, och bara använda sådana som befinner sig i första fasen, användarnas tid.
Men hur? De flesta av oss är förmodligen för mycket flockdjur för att överlista enshittifieringen.
Eller rakt av för dumsugna på att internet ska bli kul igen.
