En ny lokal nyhetstidning i Sundsvall varje fredag, med en röd ledarsida för en grönare värld. Och gratulationerna från kollegor och konkurrenter strömmar in?

Nä, inte det nä.

Men är det inte lite konstigt att våra liberala mediekoncerner inte jublar över att fria röster vid sidan om deras monopol hörs?

Det har alltid roat mig denna lite schizofrena inställning som liberaler har till demokrati och tryckfrihet. Deras ideologiska själ ropar ja, ja, ja men deras penningpung morrar nej, nej, nej.

Yttrandefriheten i liberala länder har blivit allt mer monopoliserad, allt mer penningstyrd och allt svårare att bryta för den som vill berätta något annat.

När läste du en tysk nyhetsanalys sist? Eller en fransk? Eller en brasiliansk?

Vi lever i en värld med oanade möjligheter till demokrati och information och tusen röster som talar, men vi har skapat en medial verklighet där två–tre röster skriker över världen och där varje land och varje stad har några dominerande aktörer som styr berättelsen om vad som är viktigt att veta om världen just nu.

Ingen liberal kan acceptera att det bara finns ett företag som styr all livsmedelsförsäljning.

Ingen liberal kan tänka sig att vi bara har ett parti att välja på.

Ingen liberal accepterar idén att du bara ska ha ett enda klädmärke att välja på.

Men samma liberaler tycker det är okej med en enda lokaltidning, förutsatt att den är liberalt styrd.

Så det lustiga som har hänt är att det är socialister som i dag slåss för den valfrihet som liberaler genom ”marknadens tvång” försöker förstöra.

Jag har varit redaktör i väldigt många år nu. Förutom en liten debatt med Lukas Bonnier på 1980-talet (om FIB Aktuellt) har jag aldrig fått svar från liberaler om det här grundläggande problemet. Liberaler diskuterar aldrig själva makten, det är enklare att få svar från en bankkapitalist än från en tidningsutgivare om den odemokratiska övermakten.

Den här rädslan för diskussion handlar nog om att man då måste se sig i en spegel, det är rätt larvigt att hävda att vi inte skulle kunna skapa ett gemensamt distributionssystem lika för alla som vill nå ut med tidningar i Sverige. (Vi hade det på 1970-talet).

Ingen vill se sig själv rodna i debatten.

Alltså är liberaler alltid tysta när det handlar om media, tidningar och ägandets makt.

ETC förlag är en liten motröst som – det vet du nu – försöker skapa tidningar och webb som samlar andra tankar, åsikter och nyheter.

Vi är inne på en väldigt rolig resa (och ja, det går bra) eftersom vi inte vill annat än skapa röda tidningar för en grönare värld.

Det finns varken vinstjakt eller partipolitisk makt bakom det här.

Bara den makt vi får genom det stöd våra läsare vill ge.

Så nu är ETC Sundsvall i gång.

Stöd den gärna med en provprenumeration (digitalt till exempel) så den nya redaktionen får starkare vingar.

Själv går jag ut i sommarnatten och lyssnar på fåglar som när det är som mörkast börjar ropa att en annan värld är möjlig.

Ja, vad skulle de annars sjunga om?