MAN FÅR INTE SLOS. Så står det med spretiga bokstäver på en lapp i min sons klassrum. Det står också att man inte får ta andras saker. Och inte heller FAKA (alltså peka finger och säga fuck you). När det är samling sjunger klassen en sång tillsammans. Äppelmelodin. ”Om du har ett äpple vill du dela det med mig, eller tar du hela själv?” De jobbar med hur vi ska vara mot varandra. Som människor.
Det här är föräldrars och alla vuxnas viktigaste och svåraste uppgift. Det kallas för att uppfostra barnen. Det är inget bra ord egentligen. Det låter som att barnen ska dresseras som hundar, lära sig att lyda order och få en godis som belöning. Engelskans raise är mycket bättre. Att hjälpa barnen att resa sig, växa.
Ibland är det lätt att förklara varför en människa inte ska göra vissa saker. Vi pratar om vad som händer när någon ropar dumma saker efter en. Hur det känns inuti. Att man blir ledsen och att det gör ont. Att det är bättre att säga stopp och gå därifrån än att slå tillbaka om någon slår till. För om man slår tillbaka så vill den andra också slå tillbaka igen, igen och igen och då tar det aldrig slut. Om man däremot är snäll vill andra också vara snälla.
Men så krockar allt det här med verkligheten. Som när radion står på och nyhetsuppläsaren berättar att någon har skjutit på fem personer som demonstrerade mot polisvåld mot svarta. Sonen lyssnar med stora ögon och försöker att få ihop det. Varför sköt de? frågar han. Någonstans i ordflödet uppfattade han att de var svarta. Hade de svarta kläder, hade de det för att de var tjuvar, tjuvar har ofta svarta kläder, var det därför som någon sköt på dem? Hur ska jag förklara?
Eller när tv-bilderna flimrar förbi och visar barnen som står vid Europas gränser och inte släpps in. När statsministern från det där partiet med den röda rosen talar om andrum samtidigt som bomberna faller. Hur var det nu äppelmelodin gick; ”Om du har ett äpple vill du dela det med mig?”
Och så står gubbarna vid sina podier eller sitter i sina förgyllda stolar vid förhandlingsborden och med allvarlig röst säger de: De sköt först, så nu ska vi skjuta tillbaka. Men, men….MAN FÅR JU INTE SLOS.
Vi måste vara realistiska säger många vuxna. Vi får inte vara naiva. Nej, kanske inte. Men olika regler gäller alltså för skolgården och världspolitiken. MAN FÅR INTE SLOS. Det får du bara göra om du har stora vapen. Du får inte ta andras saker, men om du är en gubbe med makt är det okej att ta andras liv. Du ska dela ditt äpple med andra, men inte ditt land och din trygghet när barnen flyr från bomberna. I alla fall om inte alla andra gör det också. Är du beredd att sätta upp den lappen i barnens klassrum?
