Svaren i DN blir:
1. Det är svårt att säga, det beror på vilket mått man använder.
2. Rörelsemarginalen är inte så stor.
3. Välfärdsbolagens vinster i förhållande till ägarnas kapital är mycket höga.
Om detta hade gällt någon annan sektor hade slutsatsen, och rubriken, blivit: ”Extremt hög avkastning på eget kapital – satsa dina pengar här! Hög vinst – låg risk!”
Vinst i förhållande till ägarnas kapital kan jämföras med bankränta, och måttet svarar på frågan: hur mycket tjänar en ägare på sina insatta pengar?
Skälen till hög avkastning kan vara många. Bra företag lockar kunder som betalar höga priser. Hög risk gör att vinsten vissa år är hög, andra år blir det förlust - och det är inget konstigt. För mycket små företag kan avkastning på eget kapital också svänga mycket, beroende på en enskild stor försäljning, eller en kund som inte betalar för sig.
I undervisningen i företagsekonomi på våra högskolor beskrivs ett företags överskott ofta så här. Först rörelsemarginalen: hur mycket pengar i förhållande till företagets försäljning finns det att betala låneräntor, skatt och till ägarnas vinst? Sedan kommer avkastning på totalt kapital: överskottet i förhållande till alla pengar insatta i företaget, både lånen och ägarnas egna pengar. Och till sist den viktiga avkastning på eget kapital: hur mycket vinst ägarna har kvar, när allting annat är betalt, också låneräntorna.
DN kastar om den sedvanliga ordningen och stoppar in avkastning på ägarnas kapital i mitten av den långa artikeln. Och som kommentar till den höga avkastningen säger DN: ”Bland de bolag som har en mycket hög avkastning på eget kapital kan det finnas vad som skulle kunna beskrivas som övervinster. Men det är svårt att säga. Ett problem med måttet är att det inte tar hänsyn till bolagens belåningsgrad. Så många som 16 procent av bolagen har en avkastning på eget kapital som överstiger 100 procent.”
Belåningsgraden, hur mycket lån företaget har tagit, spelar roll för risk. Man ska inte låna till riskabla projekt – om överskottet uteblir så står ägaren där med lånen kvar. Att låna i bank för att spela på hästar är idioti, förstås. Men här gäller det företag på en nära nog riskfri marknad. DN:s kommentar är väldigt konstig, och så vag att den blir komisk.
För det gäller bolag där ägarna varje år får tillbaka hela det kapital de satsat. Om och om igen. På en säker marknad där inga kunder ställer in betalningarna. Ett skäl för hög vinst i mycket små bolag kan vara att ägaren, som själv arbetar i företaget, tjänar skattemässigt på att ta ut vinst, i stället för lön och att vinsten därför blir uppblåst.
Men till sist: avkastning på eget kapital inom välfärdssektorn är högre än i övriga tjänstesektorn. Den är högre än i andra sektorer. Branschen har mycket låg risk. Om ett företag läggs ner så är någon annan, oftast kommunen, omedelbart skyldig att ta hand om elever, vårdtagare, sjuka eller gamla. Risken att svikna elever eller gamla stämmer företagsägarna är obefintlig.
DN visar, motvilligt och undanskymt, att välfärdsföretagen ger en mycket hög avkastning på eget kapital, ett vedertaget, beprövat och jämförbart mått på vinst. I Sverige och utomlands.
I debatten har rörelsemarginal använts av dem som vill ha välfärdsföretagens vinster oreglerade. De vill visa att företagen i stort sett bara får in vad de behöver för att kunna överleva. Men låg rörelsemarginal kan finnas i ett företag med hög avkastning på eget kapital, och man kan inte jämföra mellan branscher.
Välfärdssektorn i privat drift visar höga vinster, ja. Lågt kapitalbehov, ja. Låg risk, ja. (Vad riskkapitalbolag har där att göra frågar man sig, när varken risk finns eller kapital behövs).
De internationella investeringsbolag som har betalat bra för svenska välfärdsföretag betraktar enligt sina hemsidor svensk välfärd som en god marknad för vad de kallar ”konsumenttjänster”, tillsammans med modekläder, husdjursmat i lyxklass och kosmetika.
Bör det finnas någon övre gräns för avkastning på eget kapital i privatägda välfärdsföretag? Kan en sådan gräns alls sättas? Eller är den svenska välfärdssektorns utveckling bäst hjälpt av vinstförhoppningar hos internationella investerare?
På torsdag röstar riksdagen om den saken.
