Det har nu nästan gått en hel månad sedan valet. En hel månad sedan det rasistiska partiet Sverigedemokraterna blev landets tredje största parti. Det faktum att vi fick Björn Söder, mannen som under 90-talet hängde med före detta SS-soldater, som andre vice talman är också läskigt.
Nu är han en av landets yttersta representanter. Fräscht? Nej.
Däremot tror jag inte på att vi ska deppa ihop. Tvärtom. Vi måste göra det motsatta. Fascisters och rasisters yttersta tillvägagångssätt är skrämsel och tystnad. Det är när vi anpassar oss efter deras spelregler som de njuter. Vi ska aldrig sätta oss ner och bara ta emot. Kampen ska föras vidare.
Direkt efter att valresultatet levererades till svenska folket insåg jag att vi i Ungdom Mot Rasism här i Lindesberg måste lägga på ett extra kol. Tillsammans måste vi som organisation kunna fånga upp Lindesbergs ungdomar och hindra dem från att söka sig till mörkare åsikter. För det är när vi börjar att se tiggare,muslimer och människor med andra sexualiteter och hudfärger som objekt som vi är farligt ute. När vi inte längre ser alla människor oavsett vad som medmänniskor med andra erfarenheter än oss själva är vi redan långt inne i den process Nationalsocialisterna lyckades att fullfölja under 30- och 40-talets Tyskland.
Samtidigt tror jag inte längre att kampen bara kan handla om SD. Huruvida partiet är rasister eller inte har vi redan svaret på. Människorna som förnekar detta leker bara dummare än vad de egentligen är. Vi måste
i stället visa vad man kan vara för, om man inte är emot. Det är det vi antirasister har varit för dåliga på generellt. Vi måste visa att alla myter om flyktingar,andra kulturer,muslimer och homosexuella inte stämmer. Det är den kraften jag gärna ser Ungdom Mot Rasism som.
Jag tror på att man genom dialog och förståelse kan locka fram det bästa ur alla människor. Det är väldigt få av alla individer som faktiskt sympatiserar med det Sverigedemokraterna står för egentligen. Väldigt få människor sympatiserar med rasismens vidriga tillvägagångssätt genom exkluderingar och diskriminering. Allt handlar bara om att man måste synliggöra hur fascismen har bytt skepnad för att passa in i dagens samhälle. Det handlar inte längre om bombarjackor och rakade skallar. Det handlar om fascister med slips och kostym. Antirasismen ska fortsätta att eka över vårt land. I skolor, på arbetsplatser och på gator och torg.
Jag tänker avsluta denna krönika med ett citat:
”Allt som behövs för att ondskan ska triumfera är att det goda inte gör motstånd.”