Alla i världen har en sak gemensamt. Alla vill nå sina personliga drömmar och livsmål. Alla slår inte in, men alla har vi dem. Stora som små.
Min dröm har alltid varit att bli fotbollsproffs. Jag ska spela i Premier League i England, ha fina bilar och en stor lyxvilla. Så ser mitt drömscenario ut. Kan en drömma för stort? Jag tycker inte det. För drömmar är bara en tanke och en fantasi innan en själv tar tag i den och gör den till verklighet.
Många ungdomar vågar inte drömma. En är för rädd för besvikelserna som troligen väntar. Självförtroende existerar inte och en är för rädd för att drömmen ska bli för stor för att vara möjlig. En tycker kanske inte att en är värd sin dröm, att en inte förtjänar att vara så lycklig som en kan bli.
För ett par år sedan så satt även jag i den sitsen. Jag spelade fotboll i Kopparbergs BK, jag var lagkapten och jag var ledaren i laget. Jag var ryggraden i backlinjen som alla kunde lita på. Men förtjänade jag det? Inte om du hade frågat mig.
Jag hade glidit igenom fotbollen, skolan och livet i helhet. Allt gick så himla lätt.
Många tycker att jag hade tur att jag satt i den sitsen och då kunde jag hålla med dem. Men samtidigt som jag satt bakåtlutad och njöt, så fanns det inga utmaningar, inga motgångar, ingenting som fick mig att utvecklas i samma takt som tidigare. Efter några år så var jag inte i samma situation längre. Mina betyg sjönk sakta men säkert, mina prestationer på fotbollsplanen sjönk tillsammans med mitt självförtroende och min hälsa.
Då tog jag ett beslut som jag aldrig hade vågat om dessa motgångar inte hade dragit ner mig. Jag behövde en förändring och det snabbt.
Jag skulle börja spela fotboll i Örebro.
Många bekanta och släktingar trodde inte att jag skulle klara av allting blandat med skolan. Jag skulle trots allt pendla cirka fem dagar i veckan tur och retur. Men det fanns två personer som trodde på mig. Mina föräldrar gav mig ett enormt stöd och utan dem så hade den här resan aldrig varit möjlig för mig.
Jag kontaktade IK Sturehovs ledare och jag skulle få provträna. Direkt märkte jag skillnaden i tempot och spelkvalitén.
Efter några träningar så fick jag en förfrågan om jag ville göra en permanent övergång från Kopparberg.
Svaret var självklart och utmaningen låg nu framför mig.
Nu sitter jag här, och ser bakåt på det gångna året och ser hur jag har utvecklats. Både som spelare och person. Min hälsa har gått uppåt och det har även betygen gjort. Många trodde att detta skulle försvåra skolan för mig, men det har gett helt motsatt effekt.
Så om du verkligen vill ta tag i ditt liv och jaga dina drömmar – se vart du vill och hur du ska komma dit.
Jag tog ett steg i rätt riktning och jag har aldrig mått bättre.