Har ni tänkt på vad mycket man hinner tänka på endast bråk-delen av en sekund? Det insåg jag när Malin Wollin frågade mig vad jag vill förmedla med min fitta, i vår dagliga livepodd som lättast hittas inne på Wollins Instagram, och där vi mest snackar snusk, könssjukdomar, ragg, viagra, Stockholms mediemänniskor som ligger som kaniner med varandra, kropp, käk, skvaller och framför allt the nethers. Det finns inget som är lika roligt att prata om som de nedre regionerna. Och lika hemskt jag som ung tyckte det var att bli generad och pionröd i ansiktet tycker jag att det är roligt nu. Jag skiter även i om barnen kollar. Eller deras kompisar. Eller lärare. Eller om någon enda jävel tittar på podden. Jag skiter i om någon tycker att jag är för privat.
Ibland slår det mig att jag i livepodden förmodligen kommer att få någon sorts kroppslig tourettes och helt enkelt dra ner brallorna och visa allt. Tänk om jag verkligen tappar det! Och går så långt att jag skulle förlora allt! Arbetslös uteliggare hora dö! Och varför är jag så jävla trött! Tänk om jag fått corona! Och vad fan gör jag då? Jag har absolut ingen ekonomisk möjlighet att ligga sjuk i flera veckor. Arbetslös uteliggare hora dö! Och varför biter inte svampmedicinen på torsken i munnen? Och varför svarar han plötsligt inte på mina mess? Har jag råkat göra honom svartsjuk? Jag står inte ut med ytterligare en svartsjuk. Jag tänker på att skriva en krönika där jag jämför smärtan med att inte få svar på sms med mina babylena fötter. Att fötterna är något jag aldrig behöver tänka på att skriva upp på någon jävla lista, att det bara sker no matter what och att när jag då inte får svar på mess så innebär det att jag blir bortvald. Sedan inser jag att den logiken förmodligen blir för svår för folk att greppa. Sedan tänker jag på hypokondri. Om du visar din Google så visar jag min? Det är väl ett bra sätt att inleda en krönika? Eller kanske: Som ligger under revbensbrosken. Det är klassisk grekiska och det som hypokondrium ordagrant betyder. För att man förr trodde att hypokondrin hade med revbenen att göra. Typ. Tänk var Wikipedia lär en.
Visste ni förresten att hypokondri har bytt namn? Nu heter det hälsoångest. Tack vare Google har jag även lärt mig att framstupa sidoläge numera heter stabilt sidoläge och att man vid brännskada ska skölja med ljummet vatten. När jag hade bebbar gällde kallvatten. Och gravida rekommenderas tydligen att inte sova på rygg längre eftersom det är förenat med risk för dödfött foster. Sedan tänker jag på Martha Grovers fantastiska citat: You have to pay more attention in the shower. Martha Grover är en extremt cool fanzine-makare från Portland och det är hennes pojkvän som fäller den extremt elaka kommentaren. Och den får mig att tänka på det Annika Lantz sa om att vikten av att tvätta sig bakom. Sedan minns jag hur en före detta granne brukade tvätta bort gammal barnspya från sin bebis hals med alsolsprit. Alsolsprit är himla effektivt, sa hon. Det dödar allt. Inklusive huden. Så nu ser jag ut som en ödla bakom öronen och det har spridit sig till ansiktet. Sedan tänker jag att jag skulle vilja parafrasera den brittiska författaren Sebastian Horsley som sa: Det är svårare för attraktiva människor att undvika att ha sex än det är för oattraktiva att få det.
Ja, det var väl ett axplock av vad jag hann tänka innan jag svarade Malin Wollin som det var. Att nej, jag går inte omkring naken hemma. För jag kan inte låta mina tonårstjejer se att jag gjort en brazilian. För att i min skola är det en djupt icke-feministisk handling som jag inte kan stå för.
Trots att feminism nu för tiden kan vara vad som helst, bara man är kvinna och mår bra, så skäms jag för att jag underkastat mig något slags sleazy patriarkat och helt enkelt bara pissar på vad alla kvinnor innan mig stått upp och kämpat för. Jag står inte för min rakade fitta. Förlåt.
