Stora delar av klimaträttviserörelsen och vänstern har under dessa 15 år stått fast vid sitt kategoriska motstånd mot klimatmanipulation, eftersom man sett det som en ursäkt för att fortsätta pumpa ut koldioxid i atmosfären. 

Jag har delat denna analys. Men är det hög tid att tänka om? Det menar Kim Stanley Robinson i veckans samtal.

Inspirerad av Ursula K. Le Guins anarkist-utopiska science fiction-bok ”The Dispossesed” (”De obesuttna” i svensk översättning) från 1974, har Kim Stanley Robinson gjort det till sin livsgärning att undersöka utopier som ligger inom räckhåll. I klimat-science fiction-boken ”Ministry for The Future”, som orsakat debatt världen över sedan den kom 2020, beskriver Robinson en kaotisk framtid där tiotals miljoner människor dör i horribla klimatkatastrofer, men där vi fixar det. 

Robinson berättar att han på senare tid tvingats sänka ribban rejält för hur en utopi kan se ut. ”Om vi mot slutet av århundradet har undvikit ett massutdöende och börjat vända kurvan för koldioxid i atmosfären neråt, så är det en utopisk framtid. Vi kan bygga vidare på det.”

Och i det byggandet måste vänstersinnade människor, vi som har rättvisa mellan människor som rättesnöre, vara med genom att ta av skygglapparna. Nu måste alla lösningar upp på bordet, menar Kim Stanley Robinson. 

Hans appell tangerar en fråga som vänstern och klimatrörelsen ständigt brottas med. Ska vi protestera mot det som är dåligt, eller snarare bygga den värld vi vill ha?

Med hopp om utmanande läsning, nya tankar, och en utopisk framtid.