Klicken runtomkring – en krets med hög social status – hakade snabbt på: ”OMG gula klotet ute i Sthlm”, ”Fantastisk dag för gula klotet hörni”, kunde det låta. Efter ett tag räckte det med att skriva ”gula” eller ”GK” för att invigda skulle förstå. 

Jargongen gav en känsla av att vara med i en klubb, men blev också ett sätt för den trendkänslige att få dela sin något boomeraktiga väderlycka utan att låta tråkig.

En mästare i genren att mynta svenska internetuttryck är Evelina Boberg alias @gokidgo på Instagram, som under pandemin utsåg den biträdande statsepidemiologen Anders Wallensten till ”smittskyddsbae” och skrev uppdateringar i stil med ”Smitta mig, smittskyddsbae”. 

Hon har även myntat ”göra slut-väder” (en orolig vind, löven darrar. ”Du, vi måste snacka ...”).  

I höstas kom Bobergs senaste tillskott: Stockholmsvitt: Det är en vit period där man kanske inte är helt nykter, utan bara dricker ett glas vin till maten. Hon beskrev uttrycket som den alkoholmässiga motsvarigheten till stockholmsvegetarian (en vegetarian som även äter fisk, och kanske till och med en liten råbiff på restaurang). 

Ett generöst ord för att ha en vit vecka tyckte jag, och försökte omedelbart föra in stockholmsvitt i mitt vardagsspråk.  

Men alla omfamnar inte internetsspråkets landvinningar. I Vox fick fenomenet nyligen kritik av journalisten Rebecca Jennings, som skriver att det på Tiktok syns en bisarr och irriterande ordexplosion där kreatörer tävlar mot varandra i att mynta nya uttryck. 

Mob wife, girl hobby, goblin mode, microcheating, loud budgeting, almond mom och orange peel theory är bara några exempel på uttryck som den senaste tiden fått stor spridning.

Jennings invändning är att de nya orden trängs in i det kollektiva medvetandet, inte för att de är relevanta eller egentligen behövs, utan för att slumpmässiga personer hittat på termerna i hopp om att bli virala. Hon kallar fenomenet för trendbaiting – att fiska efter uppmärksamhet genom mer eller mindre välunderbyggda spaningar.

I Sverige kunde man i fjol se ett tydligt exempel på denna typ av viraltörst när den svenska influencern Saskia Cort i en rad inlägg och artiklar slog fast att hon startat romerska riket-trenden (att fråga sin kille hur ofta han tänker på romerska riket).

För Resumé berättade hon senare att hon tagit hjälp av en pr-byrå för att vinna striden om romarriket-trenden: ”Jag ville se hur mycket cred jag kunde få”.

Och det är just denna typ av uppmärksamhets-besatta kreatörer som Rebecca Jennings kritiserar i Vox. Ett beteende som även uppmuntras och accelereras av Tiktok, eftersom plattformens algoritmer skapar incitament för användare att remixa och reagera på de senaste virala klippen. 

Men nu tycks trendbaitingen fått en backlash. Tiktokaren Brenna Connolly lade i september upp en parodivideo på fenomenet. I klippet beskriver hon hur viraltörstiga användare formulerar sig ”som om de vore den första personen att någonsin uppleva eller känna något liknande och pratar med en galen auktoritativ, utbildande ton.” 

Hon gissar att mängden påhittade Tiktok-termer kommer ifrån ett kollektivt sökande efter identitet; att sätta människors och delar av mänskliga beteenden i fack.

Men måste vi verkligen sätta etiketter på allt? undrar hon. Där har hon verkligen en poäng. 

I Vox berättar också journalisten Casey Lewis att hon varje vecka hittar så många nya virala termer att hon kan fylla hela sitt nyhetsbrev ”After school” till bredden. 

”Gen Z är inget annat än marknadsföringsgenier”, säger hon och konstaterar att den trendsättande makten har förflyttats från tidningar och modeskapare till sociala medier: ”Nu rapporterar redaktörer bokstavligen bara om vad folk på Tiktok gör.”

Som kulturreporter känner jag mig svårt träffad, eftersom jag själv skrivit en rad artiklar om internet-uttryck: Bland annat om quiet quitting (att en medarbetare bara gör exakt det förväntade, istället för att överprestera på jobbet), beige parenting (de som klär sin avkomma som föräldralösa barn från 1800-talet) och bimboism (att ha en stereotyp bimbostil och samtidigt försöka rasera bilden att hyperfemininitet skulle vara förknippad med låg intelligens).

Kanske kommer Tiktoks användarbas nu allt mer att börja genomskåda det cyniska trendbaitandet, där onödiga uttryck hittas på i syfte att tigga uppmärksamhet.

Som fan av både nya ord och samtidsfenomen lovar jag ändå att fortsätta rapportera om de virala språktrenderna. Om inte annat som en rent generationsöverbryggande åtgärd, för att minska den kommunikativa klyftan mellan den kroniskt uppkopplade befolkningen och Sveriges resterande population. 

Ska vi ta ett glas vitt i GK i helgen? Jag kör stockholmsvitt.