I den nya true crime-serien ”Tindersvindlaren” berättas historien om hur den israeliske hunken Simon Leviev låtsas vara diamantarvinge och lockar kvinnor med häftiga bilar, champagne och fester över hela världen. Efter att ha fått dem förälskade lurar han av dem pengar genom att låtsas att han är utsatt för hot av sina farliga fiender. Bara hon, den utvalda, kan hjälpa honom ur knipan genom att maxa sina lån och kreditkort.
Det kallas ponzibedrägeri. Norska Cecilies pengar används på svenska Pernilla, vars pengar sedan används på en ny hoppfull Tinderdejt. Efter sig lämnar Simon spillror av kvinnor, som skuldsatta över öronen måste skrapa ihop både sina liv och sin tilltro på människor igen.
För jodå, de googlade honom innan.
Tv-publiken älskar en framgångsrik bedragares uppgång och fall. Det visar inte minst streamingtjänsternas utbud i vår. Förutom ”Tindersvindlaren” kommer nu även Netflix-serien ”Inventing Anna”, om den unga ryskan som mellan 2013 och 2017 utgav sig för att vara en rik tysk arvtagerska under namnet Anna Delvey som lurade av New Yorks societet stora summor pengar.
Snart kommer även Hulus miniserie ”The dropout” om Elizabeth Holmes, biokemisten och entreprenören som med sitt företag Theranos tog Silicon Valley med storm, skulle revolutionera blodprovstekniken och utsågs till ”The next Steve Jobs”. Först efter flera år avslöjades bluffen: Tekniken hade aldrig fungerat.
Då hade Theranos apparater redan börjat användas av den stora apotekskedjan Walgreens, vars kunder snabbt kunde ta blodprov och omedelbart diagnostiseras. Det ledde bland annat till falska besked om HIV, missfall och cancer.
Historierna om mästerbedragarna har flera fascinerande element. Det enormt höga spelet, skamlösheten, miljonerna. Den helt anarkistiska inställningen till lagar, sanning och moral.
Samtidigt handlar det inte bara om enskilda svindlare. Historierna berättar också något om en samtid där ”fake it till you make it” blivit en etablerad ledstjärna.
”Det bästa av allt är att det funkar i precis alla situationer. På jobbet, på dejten, när man ska göra något läskigt.” skriver Veckorevyn i en peppande artikel.
Hustlern, fifflaren. Idag kallas det ofta kort och gott för entreprenör. Isabella Löwengrip är bara en av alla vars sifferbluffar lett till big business och ett flådigt liv.
Och snickesnackandet premieras redan från skolgång. Stickat en sned vante i syslöjden? Säg bara att den är ”dekonstruerad” eller en ”kommentar till samhällets besatthet av perfektion”. Det viktigaste är inte sällan att ge sken av att kunna.
I filmer som ”Catch me if you can” och ”Talented mr Ripley” får vi följa svindlarna som en slags hjältar. De karismatiska bedragarna är så intelligenta i sina manipulationer att vi inte kan undgå att imponeras.
Samtidigt byggs luftslotten runtomkring. Det spekuleras på den globala finansmarknaden. En överhettad bostadsbransch. Vi uppmanas att låtsas vara lyckliga för att attrahera välgång. Coachas att fejka förtroende för att få ett jobb.
Det sorgliga är att man inte ens behöver en Tindersvindlare för att bli lurad idag. Det räcker med att lockas imitera rikedom genom att köpa för dyra saker på Klarna-avbetalning.
