Skulle du och andra svenskar vara tysta om jag hotade andra religiösa grupper och samfund?
Skulle svensken vara tyst om jag hotade, trakasserade och sökte upp journalister i deras hem?
Skulle verkligen Sverige tillåta att jag gjorde detta i Islams namn?
Jag undrar vad som skulle hända då?
Som tur är behöver svensken inte oroa sig. Jag står upp för de mänskliga rättigheterna.
Frågan är dock, vad gör du?
För det jag beskrev har hänt och händer. Nej, det sker inte i något land långt bort, utan det sker i våra städer, på landsbygden och på gator och torg. Och nej, jag pratar inte om muslimerna. En muslim körde ihjäl oskyldiga själar i Stockholm, men det var inte den första terrorattacken i Sverige. Nazistiska och främlingsfientliga organisationer har länge terroriserat samfund, organisationer, institutioner och människor i detta land, även mördat. Sedan patrullerar de stolt på våra gator och många av oss står tyst och tittar på.
Det är dags att sluta vara passivt god. Passivt god var även Martin Niemöller. Prästen som skrev ”Först kom de”.
Han berättar i texten hur han höll tyst när de i Nazityskland började med att hämta kommunisterna, sedan de fackanslutna, efter det judarna och slutligen även honom.
Vid det laget fanns ingen kvar och protesterade när de förde bort honom. Faktum är att det faktiskt fanns folk kvar som kunde protestera, nämligen tyskarna. De var å andra sidan antingen redan skrämda till tystnad eller ovetandes. Jag hoppas i alla fall att de var det och att det var därför som de var tysta. Jag menar, de kunde ju inte säga som andra gör i dag;
– Jag var inte tyst! Jag lajkade och delade faktiskt på sociala medier.
Som om ett lajk någonsin har mättat någons hunger.
Det är dags vi goda tysta höjer våra röster. Höjer dem så pass att Martin Luther King hör oss ifrån andra sidan. Det är dags att bli aktivt god, tiden för passiv godhet är förbi. För om vi inte gör det, om vi låter tystnaden härska, kommer vi att skrämmas till tystnad i framtiden. Då kommer det att vara försent. Min mor och far har flytt från mörka krafter en gång. De bar mig och min syster genom dödsskuggans dal. Aktivt goda människor tog emot dem. Aktivt goda människor välkommande dem med sin röst och gav dem ett nytt liv. Men de goda börjar bli tysta nu. Inte alla, men en hel del. Det är dags att vi påminner varandra. Vad gör du?
Jag vet vad jag ska göra. Jag ska göra som Malala gör och säger.
Jag kommer att höja min röst, inte för att jag ska höras, utan för att de som inte har en röst kan bli hörda.
Ingen ska få föras bort i tysthet runt mig.