Metoderna skiljer sig, inte sällan kan de vara manipulativa. Men ett demokratiskt val helt utan kampanjer är svårt att föreställa sig. Därför borde man inte förvånas över att det i augusti 2022 ”pågår systematisk valpåverkan i Sverige.”

Ändå är det dessa ord som utgör det dramatiska anslaget till en med rätta uppmärksammad artikel på Aftonbladet Kultur. Journalisten Mattias Beijmo har tagit hjälp av Alberto Escorcia, expert på dataanalys, för att spåra upp fall av manipulation i anslutning till svenska politiker på Twitter.

När exempelvis en SD-topp lade ut en provokativ tweet om ”återvandringståget”, tog det få sekunder innan den skickades vidare av en mängd konton vars enda syfte tycks vara att ge resonansbotten åt högerradikala budskap. Vissa konton är helt robotiserade. Andra förefaller vara ”cyborger”, där det finns en människa som samtidigt styr en mängd fejkprofiler med särskild mjukvara. Någon har uppenbarligen anlitat en så kallad trollfabrik. Det behöver inte vara SD som ligger bakom i detta fall – även om partiet bevisligen använder sig av liknande metoder på egen hand, som Dagens ETC kunde påvisa i ett separat gräv.

Manipulativt? Helt klart. Artiklarna i Aftonbladet och Dagens ETC är ovärderliga inblickar i den svenska valrörelsens backstage-område. Men de väcker också frågor om vilka ord vi använder för att dra skiljelinjer mellan genuint engagemang och lömsk manipulation. Mellan människa, robot och troll. Vi har nog ännu inte hittat ett språk för det.

”Detta är inte naturligt, det är inte organiskt.” Så uttalar sig dataanalytikern Alberto Escorcia i Aftonbladet om hur vissa tweets får spridning. Han formulerar sig som om Twitter vore ett naturreservat, inte ett cyniskt företag, och tillägger: ”Kanske är någon ute efter att påverka röstandet.” Ja, det kallas valrörelse.