Krönika: Suget efter något större

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Som barn, tonåring och ung vuxen har man flera gånger i sitt liv fått höra förskönande berättelser från föräldrars och äldres blommande sommarlov. Man har fått höra om nattbad i sjön, cykelturer på grusvägar över präktiga ängar och brunfräkniga ansikten. Men när den ljuva sommaren nalkas hjälper det föga med berättelser om fornstora dar. Samhället i stort globaliseras alltmer och med på det tåget sitter även ungdomarna. En hunger efter något större, något utöver vardagen, den har nog alltid grott hos yngre människor som håller på att växa upp. Men jag tror att vi som växer upp nu, sammanflätade med internet och allt vad det innebär, är svårare att stimulera. Både på gott och ont. 

Ungdomar i Lindesberg är inget undantag. Medan vi scrollar nedåt på Facebook, Instagram och Twitter för att bevittna hur andra jämnåriga leker med fötterna i sanden på Bali eller äter en god sallad på en schysst restaurang på Djurgården så höjer vi samtidigt förväntningarna och ribban för våra egna liv. Det som när vi var tolv år gamla var världens roligaste dag med vännerna på fiket 37:an känns helt plötsligt som en grå och alldaglig timme på stan för att fördriva tid. Missförstå mig inte, vännerna håller man hårt i, det är snarare omgivningen som ofta känns trivial och intetsägande. 

Det här är en personlig utveckling som jag har känt vuxit starkare inom mig för varje sommar. Och tyvärr tror jag att det är en fajt mellan mindre ställen med en snävt utbud kontra större städer med en högre puls, varav den förstnämnda står som bitter förlorare i slutändan. Det kommer alltid finnas folk i alla åldrar som trivs och mår bra av att ha ett mer avskalat liv. Men nu kanske mer än någonsin strävar yngre människor långt bort och högre upp. De mindre städerna såsom Lindesberg blir snarare som en hållplats på vägen, ett depåstopp där man fyller på med det allra nödvändigaste för att klara sig själv ute i den stora världen. Bort från Kristinavägens många pizzerior och Kungsgatans slingriga kullersten. Men ju högre man siktar, ju högre landar man  till sist. Oavsett om man lyckas greppa tag i de mest utopiska Instagram-drömmarna eller inte.