Det är ont om liberala värderingar hos de liberala partierna. Den svenska högern rör sig allt mer mot auktoritära och konservativa hållet. Fler ska kontrolleras och begränsas i sina fri- och rättigheter. Just nu är det mest fokus på flyktingar men sakta men säkert börjar de tuffare villkoren läggas på svenska medborgare också. Konstigt nog har det varit mestadels tyst från våra liberala vänner till höger. De verkar gå med på drakoniska åtgärder för att stoppa flyktingströmmen i hopp om att det ska ge borgarna röster som annars skulle tillfallit Sverigedemokraterna. Hör och häpna så har inte högern fått någon uppenbar skjuts i opinionen av den nya tonen, istället har vi bara fått ett än mer inhumant flyktingmottagande.
Jag funderar mycket kring liberalernas tystnad. Är de bättre på att hålla sams än vänstern är? Värderar de makt så mycket högre än ideologi? Hur mycket är de villiga att sälja ut i utbyte mot sänkta skatter? Frågorna är många och tyvärr är svaren bara deprimerande.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Någonstans måste det ändå ta stopp tänker jag. Asylrätten verkar vara en fråga som potentiellt kan skaka liv i den idédebatt Moderaterna tog kål på under Fredrik Reinfeldts succéår vid makten. Det märks redan på högerns ledarsidor, där vissa upprätthåller mer klassiska liberala ideal och andra vill köra full fart på brunhögerns motorväg. Även Centerpartiet har börjat säga ifrån nu när chefspartiet Moderaterna vill införa hårdare regler för flyktingar enbart för sakens skull, trots att de försvårar integrationen och skadar Sverige. Men jag saknar fortfarande en stor konflikt om liberala värderingar och vägen framåt för partierna till höger.
Nu är min omtanke för högerns utveckling antagligen lika välkommen som ett mjältbrandsbrev på posten. Men jag tror att landets politik riskerar att kantra åt ett väldigt farligt håll om inte den mer klassiska liberalismen hålls vid liv. Om den försvinner helt så är det inte något för socialister att jubla över, för kvar står en höger som drunknar i populism, konservatism och människoförakt.
Vi kanske kan exportera lite jidder från vänstern? Det verkar som att vi har mer än nog med tjafs för att underhålla hela det politiska spektrumet.
Jag vet inte vilken sida som är värst, den som håller tyst för att få makt eller den som krigar för ideologisk renhet. Den svenska arbetarrörelsen håller hårt på traditionerna och splittras för minsta lilla. Dammet har knappt lagt sig efter det identitetspolitiska inbördeskriget förrän någon Marx-lärd version av Gavrilo Princip laddar revolvern. Jag måste ändå säga att de nya konfliktlinjerna vi splittras över, feminism och antirasism kontra klass, är bra mycket roligare än att bråka om vilken international som ska gälla eller om Lenin ska förkastas eller förevigas.
I slutändan kanske vi kan komma mer överens om vi kommer ihåg två saker. Det ena är att ideologisk renhet bara är ett annat ord för fundamentalism. Det är ett recept för hur man effektivt dödar en progressiv rörelse och släcker eldsjälar. Alldeles för snäva ramar gör enbart att vi inte utvecklas, att vi inte förbättras utan fastnar i förvaltandet av den gamla goda tiden som egentligen aldrig var.
Det andra är att det är så mycket roligare att vara en vinnare. Så länge vi skapar 26 kultursidedebatter över varje liten skitgrej kommer vänstern att backa. Det är skillnad på idédebatt och en skrikfest på förskolenivå. Inget illa menat om samtalen som pågår hos landets förskolor men förskolebarn är sällan bäst på att forma konkreta progressiva reformer. Vilket är något de verkar ha gemensamt med majoriteten av oss debattörer.
Så kära liberaler som läser det här, ni kan se det som en kontaktannons.
Sökes: Liberal konflikt. Du ska vara trogen de liberala idealen, värdera frihet över förmyndarskap och bekämpa förtryck oavsett om det handlar om kön, ras eller klass. Du får gärna vara orädd och stå emot när partipiskan viner. Det är trots allt din ideologis framtid i Sverige som står på spel. Svar skickas till Sömnlös socialist.
