Krönika: Sluta behandla vuxna kvinnor som små barn

Amsterdam, hade gått att kombinera med lite semesterkänsla. Men varför utöver ett otroligt hungrigt fotbollsintresse, skulle man välja att semestra i Deventer eller Tilburg? Hur krångligt kan man göra det? Krångligt. Men vi som hejar på det riktiga landslaget kommer ändå.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Jag vill att alla ska förstå hur ballt det är med fotboll och hur otroligt coola Caroline Seger och Nilla Fischer är. Men Uefa hjälper inte till. Vill man va lite konspiratoriskt – och det vill man ju – så kan man se tillbaka i historien när fotbollsrörelsen både nationellt och internationellt ansåg sig tvungna att ta sig an kvinnors fotboll.

Inte för att man ville vara jämlik, utan för att när den ändå växte och tog fart under 70-talet, ville man behålla kontrollen. Så att den inte växte för fort.

I Sverige finns samma trötta mönster. För att se riktiga landslaget nu före EM har vi kunnat åka till Växjö, Göteborg och Falkenberg. Inte en enda match i Stockholm och på Friends arena. Det är något med de stora arenorna och den populärkulturella vurmen för riktigt manliga män som skaver.

När killarnas EM ska spelas nästa gång är det som erbjuds, förutom den enorma publikkapaciteten i Paris-arenan, också en del av en gemenskap.Här spelar snart U2, Coldplay, Ed Sheeran, Depeche Mode och Guns n Roses.

När kvinnor spelar fotboll ska det visst vara puttinuttigt. Små arenor. Små städer. Jag tyckte att det var något väldigt fint när Laleh spelade Goliath med riktiga landslaget på scen under fotbollsgalan förra hösten. Men något klingade lite avslaget, när jag under hela försommaren sett hur mina kompisars barn sjungigt exakt samma låt på sina skolavslutnignar.

”Vi ska ta över världen” sjunger de små barnrösterna i kör, och jag tänker på hur man gillar att behandla vuxna kvinnor som små barn. Jag fattar varför. Vi blir mindre hotfulla då.

Och på ett sätt kan de små arenorna och de små städerna inte göra någonting åt hur förlösande kraftfullt ett fotbolls-EM fullt med kvinnor faktiskt är. Jag hoppas att de darrar när det riktiga landslaget dundrar in i de holländska byarna.

I ett mejl till Amsterdam arena skriver jag och frågar om jag får komma på en guidad tur den 6:e augusti. Javisst, det ska gå bra får jag som svar. Det är ”no events that day.” Det verkar alltså som att den största arenan i Holland inte har särskilt stora grejer på g under final­dagen i EM. Än så länge.