BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Bibeln ger de byråkratiska skälen beskattning och folkräkning. Befolkningen skulle räknas så att skatten kunde drivas in. Alla skulle resa till sin släkts stad, för att där bli registrerade. Det verkar förfärligt opraktiskt. Det måste ha varit enklare om skatteregistrerarna rest runt i stället för att alla de skattskyldiga skulle flytta på sig.
Enligt evangelisten Lukas är det alltså romarrikets skattesystem som ger upphov till denna centrala berättelse i kristendomen. Den historiska grunden för folkräkningen är numera omstridd. Men skattesystem och skatteindrivning har i årtusenden påverkat samhällslivets alla sidor.
De äldsta bevarade skattedokumenten skrevs för 6 000 år sedan, i Mellanöstern. I det gamla Mesopotamien, tvåflodslandet, alltså i dagens Irak, har mängder av 4 500 år gamla lertavlor återfunnits som i kilskrift beskriver skattebokföring.
Varför hade gamla irländska landsbygdshusen för jordbruksarbetare så få fönster? Fönstren beskattades. Varför användes allt större tegelstenar vid husbyggen under 1700-talet i England? Jo, en skatt per tegelsten togs ut.
Hus har i några regioner i Europa jättestora lutande tak, eftersom vägghöjden förr avgjorde skatten, medan den inte påverkades av takstorleken. I dag finns det länder där husen aldrig ser ut att vara färdiga, utan armeringsjärn sticker upp ur oavslutade övervåningar med byggnadsställningar. Skälet är att avslutade byggnader beskattas högre än pågående byggen.
Folkbokföringen har byggt på beskattning i åtskilliga tusen år. Men också kungars önskemål om soldater har gett upphov till folkräkningar och mantalsskrivning. Och religiösa intressen har haft inflytande. I Sverige ger kyrkböckerna, alltså folkbokföring skött av kyrkan, enastående möjligheter att släktforska och att få veta hur människor bodde, levde och dog från tidigt 1700-tal och framåt. Ända fram till 1991 var det Svenska kyrkan som bokförde alla människor i landet, oavsett deras religiösa tro.
När sedan kyrkan och staten skulle skiljas åt så uppstod debatt om vilken myndighet som borde ta över. Kanske Försäkringskassan för att minska eventuellt bidragsfusk? Men det blev, helt traditionsenligt, Skatteverket som fick ta över folkbokföringen.
Spelar skattesystemet i dag någon roll för hur Sverige ser ut? Förutom deklarationsråd, avdragsgilla reparationer på bostäder, skattenivåer och mängder av ekonomiska teknikaliteter?
Ett mycket viktigt inslag i dagens Sverige är i vilken kommun människor bor, eftersom det avgör till vilken kommun de ska betala sin kommunalskatt. Om man gör tankeexperimentet att människor i stället skulle betala skatt på sina arbetsinkomster i den kommun där de arbetar skulle den svenska ekonomiska kartan ritas om på ett ögonblick. I dag välbeställda kommuner i närheten av storstäder, som Vellinge, Lomma, Lidingö och Danderyd, skulle i ett slag se fastighetspriser smälta ner och sina kommunbudgetar krympa radikalt. Medan de kommuner som har många inpendlare skulle få ett verkligt uppsving. Ekonomisk makt och kommunal högstatus skulle skifta blixtsnabbt.
Beroende på var pensionärer skulle beskattas för sina pensioner så skulle kommuners relationer till äldre invånare förändras rejält.
Men varför är det så att vi i Sverige beskattas där vi bor, det vill säga där vår säng står, på skattespråk på den plats där någon ”regelmässigt tillbringar sin dygnsvila”? Är det förenligt med arbetslinjen? Är det verkligen viktigare att sova än att arbeta?
Där får framtidens arkeologer något att fundera över. Kanske kommer de att säga att vårt samhälle präglas av sömnlinjen?
