För ett år sedan började viktiga delar av extremhögern i USA och Västeuropa att röra sig bort från Facebook och Twitter, efter att dessa företag börjat gå lite hårdare fram mot hatbudskap och konspirationsteorier. Härom veckan skrev jag om att många högerradikaler registrerat sig på Gab, en sorts klon av Facebook där den öppna rasismen flödar. Ännu fler har sökt sig till Telegram, som nu blivit ett centralt medium för vaccinmotståndare som mobiliserar till gatuprotester. Mot denna bakgrund talar nu Tysklands regering om att förbjuda Telegram – en debatt som troligen även kommer att nå Sverige. Saken är att Telegram i grunden är en chattapp, precis som Messenger och Whatsapp. Eller som SMS. Ingen föreslår förbud mot sådana meddelandetjänster, även om alla vet att de kan användas för hatpropaganda. Förutom vanliga chattar erbjuder Telegram dock även en funktion för stora ”kanaler” där meddelanden sänds ut till tusentals prenumeranter. Här rör det sig om en gråzon mellan privat chatt och något som mer liknar offentliga Twitterkonton – fast nästan utan några gränser för vad som kan skrivas. Det är främst dessa kanaler som nu hamnar i politikernas skottglugg.
Men det är alls inte bara högerextrema som använder Telegram. Jag har själv flera gruppchattar där: en med mina barn, en annan för att koordinera en läsecirkel. Konst- och musikfestivaler uppdaterar om sin verksamhet i Telegramkanaler jag följer. Men det är särskilt i Östeuropa som Telegram är riktigt stort – inte minst bland oppositionella i länder som Belarus.
Kina är för närvarande det enda större land som konsekvent blockerar Telegram. Ryssland försökte i ett par år men gav sedan upp. Ska nu alltså även Tyskland göra ett försök – och i så fall hur? Kanske genom att sätta press på Google och Apple att ta bort Telegram från sina appbutiker.
Handlar detta bara om hatbudskap i ett fåtal av Telegrams stora kanaler? Eller erbjuder dessa kanaler en bekväm ursäkt för politiker som drömmer om att strypa enskildas möjlighet att chatta krypterat med varandra?