En veckas ledighet har kommit och gått men jag är inte särskilt oroad för slutet än ty det är två sköna veckor kvar av en hittills väldigt varm och trivsam sensommar. I skrivande stund är jag och min sambo nyss hemkomna från ett soligt Göteborg och resan dit och tillbaka gjordes i det senaste tillskottet i denna familj: En Kia. Årets modell, miljövänlig, bränslesnål, komfortabel och invändigt snygg som en playstation 3. Vad händer då med Saaben? Min näst största inspirationskälla och en rullande anledning till både tårar och skratt. Det smärtar mig djupt att säga att hon är till salu. 

Nåväl. Tillbaka till Göteborg innan jag tar till tåren. Vilken stad! Människorna, uteserveringarna och vädret, allt arbetade tillsammans för att göra detta till en toppenfin resa. En riktig höjdpunkt var att åka på en guidad tur i den, i mina ögon, legendariska paddan. Paddan är en låg båt med plats för en ordentlig mängd med människor och längst fram i fören stod en kvinna som talade om allt vi såg vid kanalen och längre ut i hamnen. Jag hyser inga större tvivel på att det paddkvinnan sa var sant men jag får för mig att det är berättat med en rejäl skopa självinsiktsfull göteborgshumor. Ett prima exempel på detta var historien bakom Barken viking, ett storslaget skepp som stoltserar med skyhöga master och vansinnig längd och bredd. Skeppet köps in av Göteborgs stad och ställs vid hamnen för allmän beskådan och under tiden lyckas man bygga en bro som är runt 20 meter hög. Skeppet är på sin högsta punkt över femtio meter högt. Snacka om en liten miss i kommunikationen. Skutan har nu konverterats till hotell och kommer förmodligen för alltid att stå i den lille hamnen där den så snöpligt blev inlåst. Turen fortsätter och vi får se ett sjukhus med en speciell form. Förr trodde man att sjukdomar gömde sig i hörn så man kom på att det vore ju en god plan att bygga ett runt sjukhus. Problemet var att pengarna tog slut halvvägs så det blev tillslut en hästskoformad byggnad. Sen kom turen till spårvagnarna. Varför finns det bara spårvagnar och inget tunnelbanesystem som i resten av världen? Jo, därför att hela Göteborg är byggt på sumpmark och här drog jag några egna slutsatser: Detta borde vara anledningen till att staden är så otroligt ojämn och gjorde att jag snubblade oftare än jag vill erkänna (ingen skuld läggs på de fina uteserveringarna som serverade goda maltdrycker) samt att det är ett under att Sverige ändå har tagit sig hela vägen dit vi är idag med tanke på hur denna världsmetropol startade sin bana.

Färden hem började lite skakigt i och med att vi hamnade på helt fel europaväg och var förmodligen på väg till Danmark. Efter ett antal korrigeringar, felkörningar och förlorade filer så är vi äntligen på gamle fina E20. I ungefär en halvmil. Då försvinner min högerfil och till vänster är det packat med bilar och filen vi är på tar oss till en avfart till E20 Göteborg! Tillbaka till staden vi nyss lämnade alltså. Nåja, vi fick snurra runt i lite fler rondeller och till slut var vi tillbaka. På E20. Åt rätt håll. Med ett smått vansinnigt leende på läpparna.

Nu ska vi se om vädret håller i sig för det vore inte så dumt att locka ut buggyn och ta en sväng till en god kopp kaffe och möjligtvis en fikabit för att fortsätta njuta av semestern och att ta dagarna som de kommer.

Ha det så skönt resten av sommaren och se till att njuta ordentligt. Det tänker jag göra.