Efter att ha sett Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson berätta om varför han blev främlingsfientlig i SVT:s valsatsning Nyfiken på partiledarna kan man bara ta sig för pannan. En grundidé som byggde på hjärnsläpp i redaktionen – att låta en psykoterapeut intervjua partiledarna om barndomen för att därigenom skapa förståelse för dennes politiska uppfattning – blir ett försvar för rasism och hat mot invandrare.
Detta är inte programledarens, läkaren och terapeuten Poul Perris fel, han är ju just terapeut – hans uppgift är inte att visa Åkessons främlingsfientlighet för tittarna. Uppgiften för honom är i stället att utveckla Åkesson, vara hans stöd för att han ska kunna klara sitt liv och må bra.
Åkesson kan därför utan risk för mothugg berätta om bakgrunden till att han inte vill ha invandrare i Sverige för en intresserat lyssnande Perris:
– Det var polariserat, man tyckte inte om varandra (svenskarna och invandrarna). Man (svenskarna) blev rånade på sina mopeder och sina mobiltelefoner. När vi svenska små barn hade lärt oss i skolan att vi skulle vara snälla mot varandra, visa hänsyn, inte slåss så upplevde vi att man hade en motsatt uppfattning i den andra gruppen. Det är klart att då blir man lite rädd.
Inga följdfrågor
Efter detta går Perris vidare till nästa område. Inga följdfrågor om det verkligen var så att ”den andra gruppen” hade uppfattningen att man inte skulle vara snälla mot varandra, inte visa hänsyn och inte slåss.
Detta fick stå helt oemotsagt, hela den bild som Åkesson tecknade ifrågasattes aldrig.
Hur stämmer det med SVT:s opartiskhet? Menar de att detta uppvägs av att Vänsterpartiets Jonas Sjöstedts också fått berätta om sin barndom?
Varför kan Åkesson oemotsagd få lufta sitt invandrarhat medan till exempel Soran Ismail inte får medverka i radio eftersom han tagit ställning mot främlingsfientligheten i SD:s tappning?
Hur har man tänkt på Sveriges Television och Sveriges Radio? I avtalet med staten slås också fast att bolagen ska verka för demokrati vilket rimligen betyder att man har som uppgift att motverka icke-demokratiska tendenser i samhället. Då inställer sig frågan om inte rasism, invandrarhat och främlingsfientlighet står i motsättning till demokrati.
Predika främlingsfientlighet
Det märkliga är att det inte fanns någon tänkande människa på SVT som satte stopp för planerna på terapisessioner med partiledarna. Någon som kunde ha insett att det inte skulle bidra till en meningsfull politisk journalistik och som kunde förstått att det öppnade för möjligheterna att predika främlingsfientlighet.
Men det kändes väl nytt och spännande.
Vad blir nästa programformat? En spådam som granskar partiledarnas personligheter? Kanske en hudterapeut?
Läs även: Jimmie Åkesson ljög om uppväxten i tv-intervjun