BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Enligt siffror från februari 2017 var 29 227 av de sammanlagt 36 522 sjukskrivna för utbrändhet kvinnor. Stress och utbrändhet måste därför ses som en jämställdhetsfråga. Kvinnor tar generellt mer ansvar för hem och barn, har längre resor till jobbet och mer mentalt krävande arbeten. Kvinnor vill inte lägga över arbete på andra och ser till att kollegor, vänner och familj mår bra. De som kan konsten att smita undan löper mindre risk att bli utbränd enligt Marie Åsberg, senior professor i psykiatri vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Karolinska institutet.
Jag vet att mitt liv, som det ser ut i sociala medier, stressar människor. Människor jämför sig med mig, precis som jag jämför mig med dem. Många frågar hur jag egentligen orkar. Och jag har (tack och lov) aldrig gått in i väggen. Men jag vet att jag inte är immun, för i år har jag stundtals blivit matt. En av anledningarna till att jag inte gått in i väggen, och ett motto som jag måste leva efter ännu mer när jag känner den farliga tröttheten komma, är: “smit undan mer och lär dig ATT SKITA I”.
Här kommer därför en uppräkning av sådant jag skiter i.
Jag skiter i att göra allt själv, följa alla nyheter, gå in i diskussioner på sociala medier eller försöka övertala personer som inte vill förstå. Jag skiter i att förbereda mig, att bädda sängen, damma och känna till eller äga senaste modet. Jag skiter i att gå på tillställningar när jag inte är pepp, att jul/påsk/whatever-pynta och jag skiter i tack- och julkort.
Jag skiter i att laga hälsosam fin mat, i dieter, inredning, att raka mig, stryka tvätt och tvätta fönster. Jag skiter i att vara noggrann, att skriva korrekt och att korrläsa. Jag skiter i att svara alla killar som skriver till mig att jag ska förklara saker för dem, och att svara i telefonen.
Jag skiter i att kliva upp tidigt på helgerna (och på vardagarna också i ärlighetens namn) och att vara tillgänglig för energitjuvar som jag av gammal vana känner plikt att finnas där för. Jag skiter i att le mot män, att komma ihåg när vänner, deras barn, släkt, kollegor och familj fyller år (tack internet för påminnelserna). Jag skiter i att skämmas för det jag för tillfället missar/är sen med/inte levererar till 100 procent.
Dessutom skiter jag i att komma på allt själv. Det mesta som jag skrivit att jag skiter i är direkt snott från en Facebooktråd som jag startat inför denna krönika. På mindre än ett dygn delade över 150 personer med sig av saker som de skiter i. Läs den extremt inspirerande tråden HÄR och dela sedan med er av saker ni skiter i på era sociala mediekanaler under #jagskiteri. Lägg upp dammråttorna, de sönderbitna nagelbanden, otvättade klädhögar, barnmat på tub, limpmacke–frukosten med läsk och en uppdatering om helgen där du ställde in allt för att du hellre ville se på serier.
Det är den bästa julklappen du kan ge dig själv och andra. Men: forskningen visar också att män i högre utsträckning skiter i allt som räknats upp ovan. Så till er män med energireserv säger jag: skit mindre i saker. Till alla tjejer, kvinnor och ickebinära: gör ”killräckligt” som en i min Facebooktråd skrev!
Ps. Detta är min sista krönika på ETC Umeå då lokalavdelningarna nu tyvärr stänger ner. Tack för den här tiden! Ds.
