Det blev alltså inget fotbolls-VM för Sverige i Brasilien kommande sommar. På förhand handlade ju snacket om Zlatan Ibrahimovic vs Christiano Ronaldo som sig bör enligt dagens sportjournalistk. Så blev det, men tyvärr för våran del så är det ju glasklart att CR7 som han ofta benämns hade en mycket bättre omgivning och Portugiserna är självklart värda att kvalificera sig till VM. Det gör inte mindre ont för det!
Tycker nog att Ronaldo sprang raka vägen genom det svenska försvaret alldeles för enkelt. Visst, han är förbannat bra, men så lätt ska han inte rinna igenom. När man nu läser, ser och hör hur resonemanget går om att ge Hamrén fortsatt förtroende så verkar det som om inga alarmerande klockor ringer hos det Svenska Fotbollsförbundet. Jag har varit emot Hamréns hattande med laguppställningar fram och tillbaka och att hans brister vad det gäller att styra upp ett försvarsspel av god klass är gigantiska. Jag kan ge honom att han fått in ett offensivt tänk och att han har en inverkan på spelarna att ingenting är omöjligt hur jävligt det än kan se ut under en match, men det är en sak jag stör mig på. Att han inte har en assisterande förbundskapten som är expert på försvarsspel. Själv är han inte det, det är övertydligt och det är fakta.
Om han nu ska få förlängt kontrakt och lotsa oss till EM i Frankrike 2016 så måste det in någon. Detta borde ju naturligtvis hans arbetsgivare förbundet, kräva om det ska bli en fortsättning. Åter till Zlatan vs Ronaldo. Det är fascinerande hur båda dessa herrar verkar bli allt bättre ju äldre de blir. När Brasilianare, Argentinare och andra digniteter når sin peak vid tjugofem till tjugoåtta års ålder och sedan bara dalar ned mot avgrunden och en skugga av sina egna fornstora dagar så fortsätter de här två att bara bli bättre och bättre. De gör drömmål efter drömmål, de spelar hem titel efter titel till sina klubblag. De bär sina landslag på sina axlar, om och om igen. Hur mycket de än uppnår på fotbollsplanen så blir de allt vetgirigare med åren och vill hela tiden bli bättre och bättre. Otroligt imponerande!
De båda har både en och flera gånger varit ifrågasatta i sina landslag men de bevisar motsatsen hela tiden. Messi är på nedgång och hans hormonbehandlade kropp börjar att säga ifrån. Ronaldinho var magisk under en kort period liksom många andra men de är inte i närheten av att hålla en hög nivå så länge som Ibrahimovic och Ronaldo.
Lite lokalt snack om sport ska vi ju ha också. När vi i Hällefors IK mötte ärkerivalen Guldsmedshyttan i något som jag döpte till ”Slaget om Bergslagen” så var läktarna fyllda i hallen på Hällevi. Det var en magisk afton där den stora publiken levde sig med på ett obeskrivligt sätt. Vi är av den åsikten att om en liten förening som vi skall kunna höras och synas så måste vi ut i sociala medier och vräka ut både intressanta och ointressanta meddelanden. Att vi basunerade via Facebook att matchen mot Hyttan var något speciellt så nådde det ända fram till Radio Örebro som i sina morgonsändningar berättade att ikväll är det Bergslagsderby på Hällevi. När nämndes Hällefors IK på lokalradion senast? Det var nog ”när bröderna Karlsson slogs på plan” för att låna en bit ur en sångtext av den Hälleforsättade Christian Ståhlberg.
Det är mycket viktigt att medans en liten avflyttningskommun där politiska tillkortakommanden står som spön i backen ha något som glädjer människor på orten. Jag får prata hockey när jag är på ICA och handlar med människor jag inte känner. Att HIK just nu är i medgång glädjer människor och det känns mycket fint. I sommar kommer troligtvis Hällefors AIF återigen att ha ett A-lag i seriespel efter ett par års spelarbrist, underbara nyheter! En sak är säker, när allt verkar som jävligast så fyller idrotten en mycket viktig funktion. Någonting att glädjas över när allt annat verkar döfött. Idrotten står upp när dom andra faller. Tänk på det Hällefors Kommun när slantarna skall fördelas.
