Så infördes till slut rökförbudet på uteserveringarna. Sverige har nu officiellt fått tillbaka sin oskuld. Jag vet att jag redan tagit upp den här puritanfascistoida åtgärden mer än en gång, men nu när den är officiell känns det bisarrt att inte ägna den en sista tanke med er. För själv tänker jag på den nästan orimligt mycket, antagligen för att det är ett orimligt taskigt beslut.
Hur kunde de inte låta uteserveringarna vara? Det kommer kanske aldrig någon att förstå. Är det verkligen en hälsohets? Eller är det något helt annat? Har kanske politikerna tappat tron på folket, precis som vi tappat tron på dem? Gjorde de såhär bara för att se om vi fortfarande känner något? Har internet blivit ett slags Berlinmur där folket går på ena sidan, politikerna på den andra och däremellan vet vi absolut ingenting om varandra, annat än att vi är emot varandra?
Ingen vet och ingen har väl tid med en diskussion om det i demokratifilosofiska rum. När allt kommer omkring kan vi bara acceptera katastrofen och blicka framåt -hur ska vi kunna leva med det här?
Det är värt att understryka att beslutet om att förbjuda rökning på uteserveringar faktiskt är en utrikespolitisk fråga för Sverige. Om svenskarna ska kunna ha roligt kommer vi behöva söka oss utomlands i allt högre grad och det kommer att kräva förutseende. Vi i Skåne till exempel kommer att behöva ta oss till Danmark för lite hederlig ”hygge”. Det verkar i alla fall vara många malmöiters plan. Vi får helt stå ut med att danskarna inte är särskilt stilfulla med sin rasism och att det kostar 240 spänn att åka tur och retur till Köpenhamn (och då måste man åka tillbaka inom 24 timmar, men det här är ingen tid att klaga över småsaker!).
Hur resten av Sverige ska göra, vart svenskarna ska åka, det vet jag inte. Jag försökte kolla upp lite om hur läget är på Åland, eftersom stockholmarna kanske skulle kunna åka dit för att vårda sin livskvalitet. Men det krävdes inget längre scrollande för att räkna ut att de också har hoppat på hälsotåget, medan hygget dramatiskt exploderar i bakgrunden.
Vi skåningar får sätta hoppet till Danmark och till resten av Europa. Prag ska vara kul har jag hört. Det finns bara en sak som skulle kunna stå i vår väg: fler gränskontroller.
Därför är Sveriges allra största uppgift nu att garantera världsfreden. Förhoppningsvis skaffade sig sossarna lite erfarenhet av sånt arbete efter att ha krigat sig blodiga in i Säkerhetsrådet. Om till exempel USA fortsätter vifta med labbarna mot Iran som de gjort på senaste tiden, om Erdogan verkligen går loco bananas i Turkiet nu med en växande opposition eller om världen äntligen reagerar på vad som händer i Jemen kan vi vara körda: vi kommer aldrig att kunna ta en avslappnad tur över sundet i jakt på lite hygge. För Norden kommer inte att se med blida ögon på hur fler miljoner människor fattar det galna beslutet att fly till en av jordens tryggaste platser. Om nu inte Sverige kan göra en sak rätt och bevara freden för alla folk.
Alla såg kaoset när gränskontrollerna började äventyra jobbpendlarnas vardag över Öresundsbron. Tänk er nu hur det kommer att se ut när det inte bara är stressade heltidsjobbare utan även vardagspartajare med nikotinabstinens som ska ta sig över sundet. När helgen väl kommer, och heltidsjobbarna har ledigt, kommer det inte att märkas någon skillnad, för då tillkommer i stället helgfestarna och bron kommer att förvandlas till en mardröm för mörk för att någonsin göra TV av igen. Så kom nu i håg detta Sverige: alla folks frihet, hela världens hygge!
För övrigt önskar jag er alla en trevlig sommar. För mig är sommaren en säsong för vemod och melankoli så jag önskar även mig själv lycka till med att ändå tvingas vara social och deltagande.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.