Pyspunka för den högerextrema Förtalsombudsmannen

Kontrasterna kunde inte vara skarpare. Då, i maj, var det fullt ställ i Stockholms tingsrätt. Contentkalabalik summerade jag det som. En stor polisstyrka, extra vakter, och den samlade bruna brigaden från medias trollsfär trängds utanför säkerhetssalen. Och jag höll på att hamna i slagsmål med den drivande kraften bakom clowncirkusen. Något som fångades på bild av Dagens Nyheter i ett stort reportage. Fem månader senare blåser tystnadens vindar genom de hundraåriga stenkorridorerna. Ingen är här. Inte ens cirkusdirektörn själv; Christian ”Förtalsombudsmannen” Peterson.

Ger vi för mycket uppmärksamhet åt Förtalsombudsmannen, ett högerextremt projekt rattat av en tidigare NMR-knuten 21-åring, vars enda syfte är att med klassisk rättshaverism klogga upp systemet med okynnesstämningar och skrämma människor till tystnad?

Det går alltid att diskutera om Dagens ETC ska skriva om alla stollerier på ytterkanten. Men det finns något talande i hur otåligt gräshopporna stormat vidare i ointresse från Förtalsombudsmannen. Den stora säkerhetssalen är ett minne blott – istället trängs vi fåtalet närvarande själar i ett lite större kontor med en jätteskärm.

Kampanjen drog igång starkt i början av året. Sedan gick Peterson på pumpen och torskade stämningen mot journalisten Mathias Wåg. Nu har contentkarusellen, tänkt att suga in swish från sympatisörer, stannat. X-kontot har inte uppdaterats på över en månad, Facebook står stilla sedan juni, och Christian Peterson har till näthatshordernas stora nöje fokuserat på att trakassera forskaren Tobias Hübinette. När han inte reser till Lampedusa för att göra smädande innehåll av båtflyktingar, eller till Bryssel, för att kapitalisera på mördade svenskar.

Ja, ni hör ju: det är en olidligt torftig existens han uthärdar för klick och kronor.

Dagens inledande förhandling i tingsrätten sticker dock ut. Peterson själv agerar målsägande, inte bakgrundsfigur, då han känner sig personligen kränkt av Expos journalist Morgan Finnsiö. Här blir det snårigt.

Kortfattat: Peterson har på mikrobloggen X postat en målning på den gamla svenska slavkolonin Saint-Barthélemy tillsammans med en glad smiley med hjärtögon. Sedan har Finnsiö återpostat den med kommentaren ”Säg att du hatar svarta utan att du hatar svarta”.

Peterson vill ha 20 000 kronor för att han utmålats som klandervärd rasist. Han deltar via länk, där han slappt svarar ”behöver ni se mig?” när ordförande undrar varför han inte syns i bild. Kameran förblir avstängd när han med forcerad harm i rösten berättar att: ”Det ser ut som att jag firar slaveriet. För mig är det bara en bild på en strand. Jag noterar att Sverige hade ett semesterparadis en gång i tiden.”

När möjlig förlikning kommer på tal säger Peterson att han kan tänka sig det – ”om jag förlorar”. Nu är det inte så förlikning fungerar, men visst, är man helt oengagerad i att greppa det system och den juridik man hotar motståndare med, så kanske man tror det.

Det är så dumt, allt. Och det blir uppenbart vilken pyspunka som kapsejsat titeln Förtalsombudsmannen, när målsägande direkt förklarar att han helst ser att allt avgörs på handlingarna. Det vill säga, bara på de inlämnande papperna. Inga muntliga förhör, ingen huvudförhandling med publik, inga chanser till att skapa innehåll. Luft ut, platt däck.

Efter en seg timme bokas huvudförhandling till april 2024. Innan dess är det massa formaliteter som ska vrängas klart. Bland annat om det ska gå som ett småmål, vilket Peterson vill då det blir billigt om han förlorar, eller som ett vanligt mål. Vilket kan bli extremt kostsamt för den unge högerextremisten.

I den pågående stämningen mot komikern Bianca Meyer, där en profilerad högerextremist känner sig kränkt över att ha kallats för ”nazistpyssling”, är det i skrivande stund Högsta domstolen som ska avgöra om det blir småmål eller ej.

Oavsett hur det landar kan vi vara säkra på en sak. Vid det laget har Christian Petersons hets efter content, clout och cash sökt sig till helt andra jaktmarker.