I senaste EU-valet 2019 ökade valdeltagandet bland inrikesfödda svenskar till 59 procent men den minskade bland utrikesfödda svenska medborgare till 37 procent. I riksdagsvalet 2022 var proportionerna samma. 89 procent av de inrikesfödda röstade till skillnad från 67 procent av de utrikesfödda. Gapet mellan svenskfödda och utlandsfödda ökar, och ju längre bort från Sverige man är född, desto mindre benägen är man att rösta. I valdistriktet Albyberget, som ligger ett stenkast från min arbetsplats, har 89 procent utländsk bakgrund och bara 40 procent röstade i riksdagsvalet 2022. Det är näst lägst i hela Sverige.
Det har forskats mycket om konsekvenserna av det låga valdeltagandet och resultaten har lagts fram i flera rapporter från bland annat MUCF och SCB.
Personer som inte röstar har ofta en lägre grad av tillit till samhället, vilket leder till ett minskat politiskt engagemang generellt. Redan befintliga socioekonomiska klyftor förstärks ytterligare av det ojämna valdeltagandet, vilket i sin tur leder till ojämlika levnadsvillkor. Lågt valdeltagande kan skapa ett demokratiskt underskott där endast vissa grupper eller intressen representeras. Legitimiteten i politiska beslut påverkas och kan skapa misstro mot det politiska systemet.
Uppe på Albyberget syns politiker sällan till. Sätts det in insatser är det i sista stund precis innan valet, vilket kan ge en kontraproduktiv effekt. Det uppfattas som röstfiske när politikerna är frånvarande resten av tiden, och försvinner direkt efter valdagen. Forskningen visar att tilliten och delaktigheten ökar när arbetet är fortlöpande och kontinuerligt mellan valen.
I den numera klassiska New Haven-studien undersöks effekten av dörrknackning, telefonsamtal (genomförda av kommersiella aktörer) och brev. Studien visade att dörrknackning hade störst inverkan på valdeltagandet, följt av brev som hade en marginell påverkan medan telefonsamtalen inte hade någon effekt alls. Dörrknackningarna var mer framgångsrika om den som knackade på exempelvis var latino i områden med många latinos. New Haven-studien är begränsad till en amerikansk kontext men har bekräftats av andra liknande studier runtom i världen.
I stället för tidsödande personliga möten har allt fler tytt sig till de digitala kommunikationsmedlen. Men de har visat sig vara ineffektiva. E-post och Facebook-annonser med information om att rösta är verkningslösa. Den största effekten på valdeltagandet har uppmätts när människor möts på sociala medier och får vetskap om att deras vänner har röstat. I en annan större studie från 2008 framkom att fler röstar ju högre det sociala trycket är. När ett brev skickades ut om att ens och grannarnas röstande skulle redovisas för alla i grannskapet, ökade valdeltagandet markant.
Forskningen finns. Lösningarna är många. Men insatserna är få.
Det är alltså en personlig kontakt, socialt tryck och att vara i en gemenskap där de andra röstar som får människor att gå till valurnorna.
Forskningen finns. Lösningarna är många. Men insatserna är få.
Allt färre utrikesfödda känner tillit till samhället och markerar det passivt genom att inte rösta. Den svenska demokratin har fallit ned i en negativ spiral och gynnar antidemokratiska krafter som är emot utrikesfödda. I ett Sverige där klyftorna ökar och arbetarklassen blir allt mer rasifierad riskerar valdeltagandet att fortsätta dala. När politiken i både Sverige och EU skevar mot mer främlingsfientlighet känner sig allt fler med utländsk bakgrund isolerade och stigmatiserade. Var femte svensk har utländsk bakgrund. När bara var tredje utlandsfödd röstar i EU-valet ifrågasätter det hela legitimiteten i det demokratiska systemet.
