Först trodde jag bara att Migrationsverket kommit på en listig plan för att utvisa folk utan att behöva ta debatten ”är det inte osmakligt att avvisa nyanlända krigsflyktingar”. Då är det ju enklare att sjasa ut den som ”bara” varit här på arbetstillstånd och knegat som nån annan svennebanan som ingen lär märka om de försvinner. 

Men vid en noggrannare genomgång av nyheterna verkar det inte alls handla om att blidka ut-med-packet-opinionen genom att medvetet göra sig av med en invandrad arbetskraft som vi så desperat behöver. I själva verket tycks det handla om att Migrationsverket ryter ifrån mot hela den svenska arbetsmarknaden. 

Ett av de senast uppmärksammade fallen rör Cihat Karahan som bott och arbetat i Sverige i 16 år. Här har han dessutom träffat sin nuvarande fru och nyligen fått barn.

Men på grund av att hans arbetsgivare betalat ut felaktig semesterersättning ska han nu utvisas till Turkiet. Migrationsverkets presskontakt Lisa Danling kommenterar det såhär för Sveriges radio: ”Det är lagar som har stiftats av våra politiker och de säger att medborgare från ett land utanför EU ska ha samma rättigheter på den svenska arbetsmarknaden som svenska medborgare.”

Lisa Danling syftar förmodligen på Utlänningslagen där arbetstillstånd regleras. Där ställs krav på att arbetstagaren bland annat ska omfattas av en rad olika försäkringar och få bruklig eller kollektivavtalsenlig lön av arbetsgivaren.

Syftet med reglerna är att undvika att oseriösa arbetsgivare utnyttjar invandrad arbetskraft. Men sett till de senaste utvisningsbesluten verkar Migrationsverket tycka att lagen är tandlös.

Visst finns det oseriösa arbetsgivare som utnyttjar människor rakt ut, men vem ger en knäpp på nosen på alla helt okej arbetsgivare som ändå slarvar med semesterersättningen? Eller den arbetsgivare som låtit en anställd gå oförsäkrad i några veckor, visserligen på grund av att hen kanske inte hunnit få sitt personnummer än, men ändå! Den rollen fick Migrationsverket ta alldeles själv.

Frågan är bara vad det här innebär för alla andra svenska arbetstagare. Om huvudregeln i svensk rätt nu är att utvisa den som har arbetstillstånd men blivit sviken av sin chef, vad gör vi med alla de som har medborgarskap och blir sviken av chefen?

Lisa Danling säger nämligen inte bara att utländsk arbetskraft ska ha samma rättigheter som infödd utan säger även vidare till Sveriges radio ”Men tyvärr så som lagstiftningen ser ut idag så är det arbetstagaren som drabbas även om det är arbetsgivaren som begår något misstag, säger Lisa Danling”.

Så, om Sverige straffar arbetskraftsinvandrare med utvisning för arbetsgivarnas slarv, hur ska vi straffa personer med medborgarskap när deras arbetsgivare slarvar?

För att uppnå full likhet inför laget skulle vi naturligtvis behöva utvisa dem. Det skulle dock kräva en grundlagsändring vilket i sin tur innebär en alldeles för lång väntan på jämlikhet på arbetsmarknaden. Och vad det verkar på Migrationsverket finns det ingen tid att förlora. 

Men att ge dem sparken skulle kunna vara en början, kanske kombinerat med att vräka dem från sina hem för att uppnå en känsla av rotlöshet snarlik den som kan uppstå vid en utvisning. Ja, jag vet inte exakt vad som skulle fungera bäst, det tänker jag att Migrationsverket kanske kan laborera fram i samarbete med Arbetsmiljöverket eller någon annan passande myndighet.

Ju fler som deltar och straffas i kriget mot oseriösa arbetsgivare desto bättre! 

För övrigt måste svenskar på allvar sluta åka till Thailand. Från och med nu understödjer vi inte bara en militärdiktatur utan även en musikal­militärdiktatur, ett av de mest folkrättsvidriga statsskick som finns. 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.