”Det är inte så många som har 3 000 kronor över varje månad till höjd hyra. Jag har det inte”, säger Maria. Hon är pensionär men jobbar extra för att få det att gå ihop. Sedan dottern flyttat hemifrån lever hon med sina katter och böcker i en trea på 72 kvadratmeter för 6 709 kronor i månaden.
På samma gård bor Linda med tvåårige Oliver. Lindas lägenhet är ungefär lika stor som Marias och kostar 6 622 kronor i månaden.
Huset de bor i ligger inte långt från Redbergsplatsen. Det är gamla arbetarkvarter med landshövdingehus. Några prydliga, välskötta. Andra, som Marias och Lindas hus, slitna med eftersatt underhåll. Lägenheternas skick varierar starkt. Mest beroende på tidigare och nuvarande hyresgästers vilja och förmåga att måla och byta golv på egen bekostnad. Fastighetsägaren har gjort så lite som möjligt så länge som möjligt, ser det ut som.
Men nu skall det bli ändring. Det är dags för stambyte och då vill fastighetsägaren bygga helt nya kök och helt nya badrum. Flertalet hyresgäster tycker det räcker med vanligt underhåll, Måla det som är slitet, byt det som är trasigt. Men nej, allt skall ut och nytt skall in.
Förklaringen är att nya kök och badrum är ett sätt att använda bruksvärdesprincipen för att höja hyran drastiskt och byta ut mindre lönsamma hyresgäster mot mer betalningsstarka. Stambyte och vanligt underhåll motiverar inte höjd hyra. Det gör däremot ombyggnad och standardhöjning.
Får fastighetsägaren som hen vill stiger Marias och Lindas hyra med 48 procent. Men så får de också parkettgolv i köket.
Det förväntar sig hyresgäster i dag, hävdar fastighetsägaren.
Kan ni bo kvar om hyran stiger till runt 10 000 kronor i månaden? frågar jag.
”Kan och kan. Det blir ingen rolig tillvaro när alla pengar går till hyran”, svarar Maria.
Renovräkningar ger alltså samma resultat som marknadshyror, men bakvägen och pågår medan vi diskuterar marknadshyror som ett eventuellt hot i framtiden.
Och det handlar inte enbart om Maria och Linda och deras grannar. Även om de är många. Höjs hyran med 50 procent kan var tredje hyresgäst tvingas flytta eftersom deras inkomster då hamnar under den nivå SCB klassar som skälig levnadsnivå.
Det är detta som är motorn i gentrifieringen. Hyresgäster med svag ekonomi tvingas allt längre och längre bort från kvarter som nyss var lite sunkiga men nu blivit attraktiva spekulationsobjekt. Kvarter som de runt Redbergsplatsen där Maria, Linda och deras grannar bor.
När hyrorna marknadsanpassas, det vill säga höjs tills den som har mest råd får hyra, minskar också antalet bostäder som människor med låg inkomst har råd att bo i – vilket i sin tur leder till ökad trångboddhet och svarthandel med hyreslägenheter.
Det är ju inte så lyckligt att det finns tomma lägenheter med låg hyra som står och väntar på den renovräkte någon annanstans. Om en inte räknar ersättningslägenheter förstås. Ännu inte lyxrenoverade lägenheter där renovräkta hyresgäster får bo och betala hyra tills det är dags för nästa renovräkning. Ofta med korttidskontrakt och begränsat besittningsskydd.
Vill vi att Göteborg så långt det är möjligt förblir en stad för alla, även i attraktiva lägen, är bruksvärdesprincipen ett bra verktyg. Den bestämmer att likvärdiga hyresbostäder skall ha likvärdiga hyror. Den skiljer mellan bostaden som en mänsklig och social rättighet och bostaden som ett spekulationsobjekt.
Det är därför bruksvärdesprincipen är under ständig attack från företrädare för principen att ingenting får begränsa möjligheten att tjäna så mycket pengar som möjligt på bostadsbristen.
Nej, det är inte fel att tjäna pengar på att hyra ut bostäder. Men rätten att tjäna pengar måste vägas mot rätten att bo. Därför är det viktigt att försvara bruksvärdesprincipen och viktigt att täppa till hålen i hyreslagstiftningen.
Meningen med bruksvärdesprincipen är att förhindra oskäliga hyror, spekulation i bostadsbrist och gentrifiering. Då skall det inte vara möjligt att använda bruksvärde som en metod att uppnå just detta.
Därför behövs en lagstiftning som stärker hyresgästernas förhandlingsrätt och förhindrar att eftersatt underhåll används som en metod att chockhöja hyran.
En sådan lagstiftning kommer inte som en skänk från ovan. Hör fastighetsägaren av sig och påstår att du har ett trängande behov av parkett i köket, ring Hyresgästföreningen! Du behöver hjälp för att klara en förhandling. Ring gärna också en politiker! Kräv lagstiftning som skyddar hyresgäster från socialt likgiltiga fastighetsägare. Göteborg måste inte bli en stad där människor med vanliga inkomster trängs allt längre och längre ut i förorterna.
Men gör vi inte motstånd i stort som smått blir den det.