BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Ändå cyklar jag. De dagar då jag behöver ta mig fram någorlunda snabbt i Uppsala har jag inte så många andra alternativ. När jag tröttnar på cykelnerverna tar jag bussen men efter några resor i kvav luft och trängsel är jag uppe på sadeln igen. Visserligen är det farligt men jag är åtminstone ute i det fria, tänker jag. Eftersom jag varken har bil eller körkort är mitt tredje alternativ att gå, vilket jag gör de dagar jag inte känner för att riskera hälsan och är på för dåligt humör för att trängas med folk.

Jag vet att det finns många ställen på jorden där trafiken är både trängre och farligare, det är inte detaljerna som är poängen. Vad jag vill säga är att trafiken är som livet. Både i trafiken och i livet måste vi navigera i ett system som vi inte har varit med och skapat, tillsammans med andra som även de måste navigera i samma system. Vissa har bättre förutsättningar än andra att ta sig runt, men vad vi alla har gemensamt är att vi vill komma fram till våra destinationer helskinnade. 

När vi befinner oss i trafiken vill vi att den ska flyta på utan incidenter. Samtidigt vet vi att incidenter händer. Ända sedan vi började röra oss i trafiken hör vi talas om olyckor. Vi kanske har sett olyckor eller till och med varit med om en olycka. En del olyckor orsakas av oansvariga trafikanter, en del av slumpen, en del av tillfällig oaktsamhet, en del av sjukdom, en del av aggression eller andra mänskliga tillkortakommanden. Varken slumpen eller andra människor kan vi som enskilda personer styra över. Men det finns en typ av olyckor som vi kan förebygga, nämligen de som orsakas av systemet.

Problemet är att det inte är så enkelt att identifiera systemfelen. Hur kan vi veta att systemet har orsakat en incident? I vissa fall är det uppenbart. Om en cyklist ramlar efter att ha cyklat in i en grop vet vi att olyckan inte hade hänt om cykelbanan var intakt. Men tänk om en olycka händer på grund av att en bilist inte kan högerregeln. Är det bilistens fel eller ligger felet hos bilskolan som godkänt bilisten eller hos den instans som godkänt bilskolan eller finns problemet någonstans i regelverket som gör att den här typen av misstag kan passera igenom systemet?

Svaret är långt ifrån givet. Om vi skulle fråga folk vad de tror skulle de ge olika svar beroende på vilket filter de ser världen igenom. En som tenderar att döma människor på grund av ursprung skulle fråga vilket land bilisten kommer ifrån. En som är fixerad vid individen skulle avfärda systemets roll och säga att felet helt och hållet ligger hos bilisten. En som gärna ser saker ur ett klassperspektiv skulle fråga vilken bakgrund bilistens föräldrar har. Kanske har de inte kunnat vägleda bilisten till rätt bilskola eftersom de själva saknar körkort?

Olika människor kan ha olika sanningar, men det betyder inte att dessa är sanningar i ordets riktiga bemärkelse. Den riktiga sanningen finns och den är oberoende av våra personliga uppfattningar och våra ideologiska filter. Om en olycka har hänt kan vi vara säkra på två saker, nämligen att olyckan har hänt och att det finns en orsak till att den hänt. Vi kan bråka om orsaken, men om vi vill ha ett system som flyter på ligger det i allas vårt intresse att förstå att våra medmänniskor är precis som vi i ett viktigt avseende. De vill ta sig fram med hälsan i behåll.