Så här under hösten är det högsäsong för alla som är intresserade av att studera en viss organisk företeelse i sin naturliga miljö och kanske till och med själva få in en riktig tiopoängare. Nej, jag pratar inte om älgjakten eller någon annan viltsäsong, utan om att det nu börjar bli dags att rapportera in årets nyord!
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Språkrådet och Språktidningen arbetar i detta nu tillsammans för att samla in välanvända, nytillkomna ord från allmänheten och diverse textdatabaser. Insamlingen är årlig och har resulterat i att man har lyft både tidsenliga nybildningar som faktaresistens (att inte låta sig påverkas av fakta som talar emot ens egen uppfattning) och mindre lyckade ord som tjejsamla (att man inte samlar så maniskt som vissa killar gör, utan nöjer sig med några stycken).
Att samla in nyord är långt ifrån de viktigaste insatserna som den svenska språkvården ägnar sig åt, även om det kanske är den insats som får störst genomslagskraft. Arbetet för ett begripligare myndighetsspråk och allas rätt till förstaspråksundervisning är exempel på aningen mer uppbygglig verksamhet. Men med detta inte sagt att nyordsinsamling är en meningslös plojgrej – de ord som dyker upp i språket visar ofta på tecken i tiden. Genom att lyfta upp dem i ljuset och granska dem kan vi säga en del om vår samtid. För en sann språknörd finns det kanske inget som är lika mycket ett finger i luften som just de ord och det språkbruk som växer fram kring olika företeelser. Ta till exempel ett ord som pokenad, som träffsäkert ringar in massaktiviteten nummer ett sommaren 2016: en promenad för att jaga digitala monster.
En intressant aspekt med nyord är att de ofta släpar efter några år. Det är ju dels ett bevis på att det tar ett tag för ord och språkbruk att befästas. Det är i sin tur ett bra argument att dänga i huvudet på folk som gnölar över att nya praktiska ord som hen låter konstigt och obekvämt och är svårt att lära sig. Dels är det ett tecken på att det tar ett tag för saker att sippra in i det allmänna medvetandet.
år 2010 hörde jag en japansk forskare ondgöra sig över att det var så svårt att samarbeta med en australiensisk kollega, eftersom det fanns ”luckor” på Google för dem båda. Alltså ställen som den ena hittade men som var blockerade eller bortsållade för den andra.
År 2011 skrev aktivisten Eli Pariser en bok med titeln The filter bubble: What the internet is hiding from you, och hösten 2016 tycks filterbubbla vara en stark kandidat till årets nyordslista. Ordet, och boken, är en kommentar till de algoritmer som finns bakom kulisserna på internet. De uträkningar som gör att vi mest ser det som sökmotorer och sociala media tror att vi vill se, och vill att vi ska tro att vi vill se. Filterbubblan är den digitala sfär där du och dina vänner befinner er och får era favoritrubriker serverade till frukost, på bussen, på rasten eller i soffan efter jobbet. Bekvämt. Och lite läskigt.
Det är spännande med nya ord. Det är häftigt att språket utvecklas, och det är häftigt att ta del av utvecklingen och inse att vi själva är med och styr den. Vilka ord vill du ska uppmärksammas som en del av historieskrivningen? Var med och sätt prägel på 2016 och skicka in dina nyord på spraktidningen.se – och bidra till att vi slipper stolpskott som tjejsamla i år.
