Hur många av ETC:s läsare begriper spontant varför denna nyhet, som toppade morgonekots sändning i P 1 häromdagen, gjorde mig så ursinnig att jag svepte tekoppen i golvet? Någon? Ingen?

Nej, det är ingen kontroversiell nyhet, kanske inte ens inlobbad av ”Näringslivets regelnämnd”. P1:s morgoneko, en av de få bastionerna i mediavärlden med hög trovärdighet, slösar sin snåla programtid på en skitnyhet som på sin höjd är intressant för de närmast sörjande i restaurangbranschen. Någon har låtit den tränga ut den viktiga informationen, den som numera slåss för sin plats i en flod av meningslösheter, säljande rumpor, OS-trams och väljarbarometrar.

När toppade Ekot med att städningen efter Fukushima hittills kostat 350 miljarder? Med att Big bucks nu hotar världshaven med oljeletning på känslig havsbotten, dessa världshav som sakta fylls med plast som håller på att kväva allt liv? Med stigande vattennivåer som kommer att göra hundratals miljoner hemlösa, med bina som dör på hela planeten, med ... Ja, med de viktiga men långsamma nyheterna. (Alla bin, hav och glaciärer är inte döda och borta i morgon – men restaurangerna lär också klara sig ett tag till).

Vi vet ju alla att det är NU, i brytpunkten innan allt är för sent, som vi måste ta till oss fakta om livshotande miljöförstöring. Det är NU vi ska övertygas, bli engagerade nog för att pusha politiker internationellt att ta de svåra besluten och striderna med Big bucks om allt från utfiskning, miljögifter, kärnkraftshot, grundvattensänkning och energiförsörjning. Vi måste marineras i fakta tills vi vet lika mycket om hoten mot planeten som vi vet om triviala vardagsfakta.

Vem slog förresten i oss att vi måste veta allt om OS i fotboll men slipper hålla reda på det mest elementära om klimatkatastrofen?

Okej. Det höjer inte ens livskvalitet att få döda bin och ökenutbredning serverade redan till frukost. Men när och hur ska vi serveras dem? Detta är mitt förslag:

1, I mindre portioner i varenda nyhetssändning i alla seriösa media. Klimatets tillstånd, dag för dag, med riskfaktorer och framgångar, borde vara lika självklar som väderleksrapporten och lika kort och begriplig.

2, Alla miljönyheter är inte så deprimerande att vi genast slår dövörat till! Det händer en massa positiva saker också: solenergins fantastiska framgångar, nya uppfinningar, katastrofer som undvikits.

3, Miljöjournalistik är INTE att snoka upp medlemmar i Miljöpartiet som begått en förseelse, inte heller spekulationer i väljarstöd. Miljöjournalistik bör vara vetenskaplig på SMHI:s nivå!

Och rent praktiskt; hur ska detta gå till? Vem ska betala?

1, Plötsligt och ofrivilligt kommer en hel generation svenska journalister att friställas genom Stampens och Mittmedias haveri. Det kan utnyttjas! De oskäliga vinsterna/aktieutdelningarna i dessa mediabolag bör (tvingande) användas till att bekosta kompletterande utbildning i miljöjournalistik för kåren. Upp på tårna, FOJO, var redo!

2, En kader av miljölobbyister från de rikare länderna får i uppdrag att arbeta för liknande åtgärder i alla internationella fora: EU, FN, OAU, med flera.

3, Alla kostnader för klimatåtgärder kan tas ur den slösaktiga försvarsbudgeten där man köper nya JAS-plan och samtidigt skrotar de nästan nya med samma glada själ. Militärutgifter bygger på föråldrat tänkande och handlar numera om vapenindustrins svindlande vinster. Men ingen radarstyrd jaktrobot vid namn Meteor kommer att rädda oss från ökenspridning, döda havsbottnar eller invasion av klimatflyktingar. Inget JAS E kan ge mänskligheten den drägliga livsmiljön tillbaka.

(Men man kan ju som ett undantag följa fältherren Hannibals exempel och inhandla ett antal stridselefanter. De blir billigare, de gör lika mycket nytta och ingen skada – och kanske skyddas de tillfälligt från tjuvjakten. Nytänkande och två flugor i en smäll!)

Och så ett hoppfullt ord på vägen:

Man kan vara så naiv när man är i 25-årsåldern och få för sig att det inte går att förändra samhället och att det är meningslöst att göra uppror och så, men fortsätter man använda hjärnan så växer man ifrån sådant trams.

– Serietecknaren, musikern mm, Pontus Lundkvist.