Det är ett par veckor sedan han ringde nu. Och jag hoppas att han såg Kalla fakta i förra veckan.
De avslöjade då hur läkare på flera vårdcentraler runt om i Sverige, tvärtemot vad den samlade medicinska kunskapen och vårdens etiska riktlinjer säger, utför så kallade oskuldskontroller. Med dold kamera fick vi höra hur läkare erbjöd sig att undersöka kvinnliga patienter som uppenbart inte vill bli undersökta och därefter också skriva ett intyg på att de är undersökta och oskulder.
Reaktionerna har på många sätt varit rimliga. På debattsidor skriver företrädare för kvinnojourer och politiska partier om ansvar, resurser och värderingsarbete. På Socialstyrelsens hemsida förtydligar de att det är olagligt att utföra kontroller mot patienters vilja, och att bedriva vård som inte bygger på vetenskap och beprövad erfarenheter. Bland vårdpersonal finns en diskussion kring hur en bäst hjälper de tjejer och kvinnor som söker vård med frågeställningar om oskulden och mödomshinnan.
I reportaget intervjuades också barnmorskor och människorättsaktivister. De var pedagogiska och krossade myten om mödomshinnan, och de var arga och liknade oskuldskontroller vid sexuella övergrepp. Och så fick en tjej som blivit utsatt för kontroll berätta om hur det kändes – när ens kropp inte är ens egen. Om skuld och skam och rädsla.
Jag tänker att reportaget kanske kan väcka något mer än fem debattartiklar och en granskning av de tre vårdcentralerna som var med i programmet.
Jag hoppas att vi kan lyfta det till en större diskussion om rätten till sin egen kropp, om bilden av kvinnors sexualitet och problemet med att alldeles för få vet särskilt mycket alls om hur deras egna och andras kroppar ser ut och fungerar.
Han som ringde mig för ett par veckor sedan, med den korta frågan om det går att se om mödomshinnan finns kvar eller inte, han jobbade som polis. Han möter kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp. Och han tystnade på andra sidan luren när jag sa att mödomshinnan inte finns. Att kvinnors oskuld eller utsatthet inte går att bekräfta med en undersökning. Och att det vanligaste är att det sexuella våldet inte går att finna spår av i kvinnors underliv, men däremot i många andra delar av deras liv.
Jag hoppas att han såg det där programmet. Och jag hoppas att han bjuder in en barnmorska att föreläsa för honom och alla hans kollegor, så att han inte är den enda där som nu bär på kunskapen om att mödomshinna bara är ett hittepå. Men ett jävligt effektivt sådant för att kontrollera kvinnors kroppar.