Jag hade precis fyllt 17. Vi var i den åldern och egentligen för små för att vara riktiga hippies, men vi hade velat bli.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Nu var några av oss på väg att bli punkare.
Det är ju lite löjligt det där med vad man ska bli, men så är det när man är ung, man vill ha en flock, man vill ha en familj.
Delsbo och hela Hälsingland är ju förjävla vackert, sommaren hade precis slagit ut i full blom, men sånt tillät vi oss inte att njuta av, tyvärr. Vi satte oss utanför Ica i Delsbo centrum och drack mellanöl istället.
Vi kom över huvud taget aldrig fram till spelmansstämman, men vi fick sova uppe på ett kollektiv i skogen som hette Ljusbacken. Det var snällt av dom, vi fick sova i nåt som hette yogarummet. Fast vi inte kände nån där. Men dom var hippies och dom hade som policy att vara snälla mot folk.
Men dom blev arga på oss när vi öppnade en burk sardiner i deras kök. Dom var veganer och tyckte väl att det var äckligt. Dom slängde ut oss, jag tror det var därför, jag minns inte riktigt.
Det fanns nåt slags religiöst i det där som störde mej. Det där med ren och oren mat. Det var en slags modern variant av kosher, eller halal. Eller Äkta Svenska Köttbullar.
Jag menar inte att det är fel att vara vegetarian, men när man så tydligt känner att det handlar så mycket om identitet, om att vill du vara med i våran klubb får du bara äta det eller det, och alla som inte gör det är dumma i huvudet.
Jag hade ju såklart också en massa såna där hangups, jag var ju bara 17 år och ville va med i gänget, men vafan – väx upp nån gång! Vill man ha en förändring av saker och ting i den här världen måste man sluta se sin egen identitet som nån slags religiös relik man måste vårda och hålla ren från denna världens smuts.
Nu blir det 2018 och jag ligger och tittar på jul-tv, jag ser mej själv på tv, ett tv-program om punken. Jag var aldrig nån punkare tycker jag, men såna nyanser har man ju inte tid att få in – skitsamma, okej jag var punkare, jag får va med i tv!
Jag ligger och tittar på tv:n och tänker att när hippiesarna blev för fyrkantiga i sin rundhet tog punken över stafettpinnen. Om man ska hårdra det. Det har länge funnits en makt som vill göra allt fyrkantigt. Åtminstone sen reformationen, sen Luther.
Bondpojkar i 1600-talets Sverige lärdes att gå i raka led med musköten över axeln. Inte ens dödsångest och panik fick dom att bryta leden.Överklassen hittade på mer och mer absurda saker, som att mattfransar skulle kammas på mattorna så att det blev rakt. Min mamma fick kamma mattfransar när hon var piga i Djursholm på 50-talet.
Man byggde upp moderna städer som Paris och Berlin med linjal och räknesticka, boulevarderna gjordes breda för att militären lätt skulle kunna slå ner folkliga uppror.
Det gyttriga, mångfacetterade och motsägelsefulla är inte önskvärt för dom som vill kontrollera våra liv, våra inköpsvanor och konsumtionsmönster, hur vi tänker och handlar.
Och den auktoritära uppfostran som vi utsatts för i generationer, drillen, disciplinen, har nästan helt förstört självständigt tänkande, lekfullhet och allmänt mänskliga impulser. Det är därför hippiesarna kunde vara så intoleranta, sin hippighet till trots.
Jag tror det krävs flera generationer av nolltolerans mot barnaga innan sånt släpper.
Jag känner mej stolt över att jag var med i en rörelse som till tonerna av Sex Pistols vidgade friheten i hur man kunde uttrycka sej och hur man kunde gå klädd, hur vi fick dom dittills så självsäkra on-top-of-the-world-männen i slips att tappa fotfästet lite grann.
Nu är visserligen dessa herrar tillbaka, deras främsta representant har till och med lånat lite av punkens maner att skita i borgerlig anständighet (fast i motsats till punken alltid på dom maktlösas bekostnad, alltid med sparken riktad neråt) och på grund av detta blivit vald till the fucking president of the United States.
Men jag tror faktiskt att förmågan att härska över mänsklighetens uppförande stadigt har minskat sen det gick åt helvete för Hitler.
Propagandan har visserligen döpts om till reklam och blivit mycket effektivare, förmågan att övervaka oss har fått Orwell att tappa hakan i sin grav, förmågan att mörda har utvecklats så att man sitta och döda folk med drönarattacker på andra sidan jordklotet utan att känna skuld, men ändå: mänskligheten rör sej mer och mer mot mognad och högre medvetenhet.
Idéerna om alla människors lika värde, att samarbete är värdefullare än konkurrens och att ditt eget välmående är beroende av alla människors, ja hela världens välmående, är idéer som inte längre går att få bort från mänsklighetens kollektiva medvetande. Det är dom idéerna som kan rädda oss från den växande klimatkrisen.
Men vi som tycker så, vi gamla punkare och hippies, eller vi unga förortsrappare och klottrare, vi skogsmullar och skiftarbetare, vi vegetarianer och mjölkbönder, vi pendlare och cyklister, vi flyktingar och innerstadsbögar, vi strikta vetenskapsmän och upplösta adhd-patienter, vi måste kliva ur dom här lådorna vi sitter i och förena oss!
Framför allt tror jag på ett förbund mellan förorternas och glesbygdens folk som en första sån åtgärd. Jag kan till och med tänka mej att inte öppna sardinburkar i det vegetariska köket. Bara vi kommer igång.