Jag erkänner att min uppfattning om tid är helt annorlunda och i det samhälle som jag växte upp i var vi inte så noga med fem minuter hit eller dit när jag skulle träffa någon vän eller gå på ett möte. En anledning kan vara att kollektivtrafiken inte fungerar så väl där borta. Frågan där var att över huvud taget hitta något transportmedel som tog mig fram till mötet i hyfsad tid. Så det fanns sällan eller aldrig möjlighet att komma fem minuter före bestämd tid.

VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning

Men efter några månader i Sverige lärde jag mig svensk tidsuppfattning och försökte att vara i tid på plats. Nästa steg då för mig var att förstå hur svensk handläggningstid fungerar. En sak som gjorde mig nyfiken de första månaderna var, att folk använder almanacka och skriver i den, ”Fika med Aref kl.15.45 till 16.15”. Då tänkte jag: I Sverige har folk snabb handläggningstid och här gör alla sitt jobb på bästa och mest effektiva sätt.

Men det visade sig sen att handläggning i Sverige har snigelfart eller långsammare, jämfört med mina tidigare arbetsupplevelser i andra länder. Det hände att jag gick till min medarbetare och berättade för hen att vi behövde skicka ett mejl till myndigheten för att kunna lösa något problem. Hen tog då fram sin almanacka och sa, ”ja, jag kan göra det kl. 10.45 på onsdag veckan därpå”.

För mig är det lättare att lösa enklare problem utan handläggningstid, på en gång på fem minuter, i stället för att skjuta det på framtiden. Vi behöver inte bestämma tid för att uträtta ärenden om två veckor. Det tog bara fem minuter! Helt obegripligt!

Jag lärde mig att svensk uppfattning om handläggningstid är motsatsen till ordspråket ”skjut inte upp till morgondagen det du kan göra i dag”. Den är ”skjut upp det du kan göra i dag till om två veckors morgondag”.  Jag förstår att det är viktigt att komma i tid. Däremot kan jag inte förstå varför man inte använder sin tid effektivare.