Ibland stannar samtalen kring hur föräldraförsäkringen egentligen funkar eller vilken vagn de tänker att de ska köpa eller låna. Men ganska ofta handlar det om alla dessa val. Vilken mödravårdscentral, vilket förlossningssjukhus och lite senare, vilken förskola. 

Vi lever i den så kallade valfrihetens tidevarv, sägs det. 

Samma vecka som två av mina vänner går in i vecka
40+0 meddelar Praktikertjänst att de avser att lägga ned BB Sophia. BB Sophia är en av de förlossningsenheter som finns i Stockholm, och meningen har varit att de ska möta 4 000 av länets drygt 30 000 födande personer varje år. Under de två åren som BB Sophia funnits har de aldrig kommit upp i den siffran. Och nu meddelar Praktikertjänst att de lägger ner förlossningsverksamheten eftersom den inte är lönsam. I Stockholm rådde det – redan innan Praktikertjänst upplevde att de inte tjänade tillräckligt med pengar – brist på förlossningsplatser. I höst kommer det bli än trängre på de verksamheter som finns kvar. 

Jag har inget att säga om att föda barn. Jag har inte gjort det. Den här texten är inte en kritik av den personal som slitit hårt för att hjälpa barn till världen i Praktikertjänsts nybyggda och därmed dyra lokaler. 

Men jag har något att säga om skattepengar och jämlik vård. För när förlossningsvård blir vård som ska väljas och vård som ska säljas, blir det uppenbart lätt kaos. När ett privat företag inser att de inte kan plocka ut de vinster de kalkylerat för, kan de välja att stänga. Då kan de säga att ersättningen per förlossning är för låg och att det är politikerna som är ansvariga för att de måste stänga, och att de är hemskt ledsna över att föräldrar som är så nöjda med deras verksamhet måste söka sig någon annanstans. 

Jag håller med dem i en enda sak, och det är att politiker är ansvariga. Eftersom de sålt ut vår vård och låter företag öppna och stänga förlossningsverksamhet som om de lekte affär på förskolan. Och det är alldeles säkert så att ersättningen per förlossning är för låg. Men, hela det här ersättningssystemet där vård räknas i produktion och där den som gör billigast förlossning är den som kan gå med störst vinst provocerar mig. För vissa förlossningar måste få vara dyrare än andra, eftersom de är mer komplicerade eller riskfyllda av olika skäl. Det rimliga vore väl att ingen barnmorska skulle behöva fundera över hur mycket förlossningar de ska producera för att verksamheten ska gå runt (eller gå med rejäl vinst). 

Höjda ersättningar kostar pengar. Och jag betalar gärna mer i skatt för att mina vänner som föder barn ska få ha en närvarande barnmorska under hela det aktiva förlossningsarbetet. Jag betalar gärna för att mina vänner som förlöser, ska ha tillräckligt många kollegor på golvet så de både hinner kissa, äta lunch och rådgöra med en kollega inför en komplicerad situation. 

Men jag betalar inte skatt för att ett privat företag och dess ägare ska kunna plocka ut vinster på att barnmorskor och födande personer ser till att producera tillräckligt många lönsamma förlossningar.