Jag syftar alltså på bilder skapade av artificiell intelligens, enligt principen ”text-to-art”. Skriv in en kort beskrivande textrad så svarar mjukvaran med ett antal bilder, ofta fyra eller nio varianter på ett likartat tema. Två verktyg som släppts under året har blivit oerhört populära: Dall-E2 och Midjourney.

Ju fantasifullare input, desto mer häpnadsväckande output. Som gjort för att dela på sociala medier, vilket triggar andra att komma upp med än mer absurda instruktioner. Sådant som ”cotton candy factory inferno”, ”an isometric view of a sad capybara” eller varför inte ”Peppa Pig by Piet Mondrian”. Särskilt intressanta kan resultaten bli när mjukvaran beordras att avbilda högst moderna fenomen fast i stil med en förfluten konsthistorisk epok. Ofta frammanas känslan av att skåda ner i självaste internets undermedvetna.

Hur det fungerar? Som det mesta som kallas för AI handlar det om algoritmer som fått träna på en enorm mängd insamlad data, i detta fall bilder som skördats från webbens alla hörn.

Metoden kommer med en inneboende tendens att reproducera stereotyper. Om kvinnor genom konsthistorien ofta har porträtterats på ett annat sätt än män, kommer mjukvaran upptäcka skillnaden och ofta göra den ännu mer markant. Därför har programmerarna lagt in en mängd osynliga spärrar som ska parera de mest obscena resultaten. Men oftast är det en tidsfråga innan användarna, i sin jakt på de mest bisarra bilderna, hittar ett sätt runt spärrarna.

En konstnär vid namn Olivier Auber bad Midjourney att visa upp ”the greatest work of art of all time”. Bildresultatet blev en enorm människoliknande köttklump, omgiven av någon sorts Michelangelopastisch. ”The most exciting work of art of all time” resulterade i bilden av en fitta med vissa inslag av pung. Och så vidare. Sedan blev Olivier Auber avstängd från tjänsten för påstådda brott mot användarvillkoren. Trots att han bara helt oskyldigt bett nätets undermedvetna om lite storartad konst.