Christopher Holmbäck: Människor som oss

När vi bekymrar oss över hur barnen har det i skolan, när vi pratar om relationstrassel eller när vi klagar på pollenallergi så händer det att det skär sig för oss som sedan oktober 2023 nära följer det som sker i Gaza, för det känns bortskämt, självupptaget och absurt att tänka på sina egna små bekymmer när en pojke varje dag kryper ihop på sandhögen som täcker hans begravda föräldrar, och när en sådan verklighet är det normala på den remsan.

Samtidigt är det just detta som Gazaborna kämpar för, när de vägrar lägga sig ner och dö: Den universella rätten att skvallra, ha onödiga bråk och göra om hemma. Rätten att bekymra sig för de små saker som är livet. Som att sjunga fast det är läskigt, att vara livrädd för att ens teaterpjäs ska floppa, att hoppas att ungen ska få flyga en drake.

I veckans tidning ger vi röst åt flera Gazabor, som berättar om vardagen innan och under Israels pågående folkmord – och som påminner oss om att de är människor som oss.